Välkommen till ett kapitel ur e-boken Katastrofutredning. |
2.13 Ingen såg ljuset i garaget!Om visiret var avslaget och rampen utdragen redan kl. 01.15 är inte bevisat. Men enligt alla uppgifter gick elströmmen i hela fartyget i minst 10-15 minuter efter slagsidan uppstod, dvs generatorrummet på däck 0 under maskinkontrollrummet på däck 1 var fortfarande torrt. Belysningen var också påslagen i garaget och ljus i garaget var en förutsättning för att TV-övervakningen skulle fungera. Utan ljus skulle man inte se något på övervakningsmonitorerna som maskinrumsbesättningen meddelat. Om visiret verkligen hade slagits av och om rampen verkligen hade dragits ut borde alltså ljuset i garaget ha strömmat ut genom rampöppningen och belyst havet utanför, men ingen har rapporterat något sådant. Alla färjor har just gardiner för fönsterna i däckshusets förskott med en notis om att de skall vara fördragna på natten för att inte störa besättningens mörkersyn på bryggan. Belysningen på bryggan är naturligtvis avstängd av den anledningen. Det kan ju ha varit på det viset att besättningen på bryggan inte hörde när visirlåsen, etc. bröts sönder, visiret trillade av och rampen revs upp, men att de såg ljuset strömma ut från garaget och belysa de stora vågorna som man körde in i och därför försökte stanna och gira (babord?), men Kommissionen har aldrig antytt något sådant. Sedan bröts strömmen, det var vatten i generatorrummet på däck 0 och fartyget var på sidan. Flera personer säger sig ha sett att visiret då var försvunnet, fast det naturligtvis kunde ha hängt kvar på styrbordssidan. Intressant nog har ingen överlevande meddelat att de sett den 7,3 meter långa rampen sticka ut från fören. Rampen borde ju ha varit vidöppen då och man skulle kunna sett rätt in i garaget. Rampen kunde ju bara ha stängt sig själv (av sin egen vikt) när fartyget hade krängt upp och ned.
2.14 Ingen hörde när visirlås och annan utrustning bröts sönderKommissionens olycksorsak innebär att inledande händelser - upprepade 700 tons vågkrafter, visirlås och gångjärn går sönder, däcksplåtar rivs upp, visiret slår upp och ned, visiret stöter mot rampen, rampen rycks från sina lås, etc. - måste ha ägt rum när inga andra ovanliga händelser observerades ombord, innan slagsida uppstod. Alla dessa händelser leder till enormt kraftiga dån och oväsen, men ingen hörde någonting (utom en smäll kl. 00.40 och de två smällarna strax före kl. 01.00). Linde hörde en smäll ... men sedan var det tyst i fem minuter. Kommissionen hävdar förstås att flera passagerare och besättningsmän hörde kraftiga smällar, 'buller', från fören i tio minuter kl. 01.02-01.12 - när visiret slog upp och ned mot förpiksdäcket - och att sedan de två kraftiga smällarna tydligen var visirutrustning som gick sönder - låsen? - men det är önsketänkande och efterkonstruktion 1.9, 3.7. Det stämmer inte heller med expert Schagers vittnessammanställning och överlevandes berättelser 2.1. Sunt förnuft visar att Kommissionens olycksförlopp är en uppfinning att vilseleda allmänheten. ---
|