3.16 De tyska skadeuppskattningarna - visiret
Tyskarna ansåg (24) 1997 att den primära olycksorsaken var
(a) att visiret var vattenfyllt samtidigt som bogrampen var skadad och läckte (dvs Linde ljög om det), vilket - vid det aktuella förhållandena, och genom att det inte gick att kompensera slagsida åt styrbord genom att babords ballasttrimtank var fylld redan vid avgången - gjorde att delar av bildäck långsamt vattenfylldes, och att vatten strömmade ner på däck 1, och(b) att fartygets förskepp pressades extremt hårt i korta höga vågor på babords bog vid för omständigheterna alltför hög fart, vilket gjorde att dåligt och/eller inte alls säkrade fordon kolliderade med bogrampen - som också var dåligt säkrad - så att den trycktes upp och släppte in ännu större mängder vatten på bildäck.
Tyskarna ansåg att visiret var fyllt med vatten, så att skeppet trimmade på fören. Vatten läckte också in på bildäcket genom rampen. Tyskarnas olycksorsaker är naturligtvis nonsens.
Tyskarna säger inte hur mycket vatten som rann in i överbyggnaden på bildäck, och att detta vatten faktiskt borde rinna ut genom spygatterna. Tyskarna gjorde inte heller några stabilitetsberäkningar som naturligtvis skulle ha visat att ökande mängder vatten på bildäck i överbyggnaden skulle ha orsakat en permanent slagsida åt styrbord, eller att fritt vatten på bildäck borde ha orsakat våldsam rullning styrbord/babord om vattnet tilläts forsa i sidled. Tyskarna anser att visirgångjärnen gick av först och inte sist 1.11, men talar inte om hur, och att sidolåsen sedan gick sönder. Sedan tippade visiret framåt och tryckte upp rampen redan kl. 00.45-00.46 och en massa vatten började forsa in på bildäcket. Visiret hölls sedan på plats av hydrauliken och Atlantlåset. Hur mycket vatten som nu forsade in är inte angivet och inte heller varför skeppet inte började kränga. Man har antytt att stabilisatorerna höll 'Estonia' upprätt.
Om tyskarna hade tillgång till några undervattensfilmer, när de gjorde sina analyser är oklart. Tyskarna verkar iallafall vara helt okunniga om det stora hålet i styrbords frontskott 3.10.
Tyskarna föreslår sedan i (24) - utan bevis - att besättningen observerade det lösa visiret, reducerade farten och girade upp mot vinden (sydväst) och försökte surra fast visiret. Skeppet var fortfarande upprätt, men
' kl. 01.02 så krängde färjan plötsligt åt styrbord - uppskattad vinkel 50 grader124 - rätade sedan upp sig och krängde sedan 15 grader åt styrbord, varifrån krängningen långsamt ökade'.
Det är en viktig observation av tyskarna som backas upp med bevis i form av vittnesmål, etc. 2.2, 2.12.
Slutrapporten (5) nämner ju inte att 'Estonia' plötsligt krängde 30-50 grader redan kl. 01.02. En hypotes kunde enligt tyskarna vara att det var en massa vatten på bildäck, att styrbords stabilisatorfena gick av och att färjan krängde. Tyskarna tänkte tyvärr inte på att läckage under vattenlinjen kunde ha orsakat slagsidan.
Tyskarna anser till sist att visirets styrbordssida trycktes upp av ökad flytkraft, när skeppet hade en extrem krängvinkel, då Atlantlåset gick sönder (i sidled, 3.7) och att visiret till sist bara hängde i lyfthydrauliken. Så småningom föll visiret bara av cirka kl. 01.20 - 18 minuter efter slagsidan.
Rampen drogs tydligen inte ut (den bara läckte ordentligt).
Det börjar ju likna författarens scenarium, där visiret slogs av i sidled, efter att slagsidan uppstått. Tyskarna pekar på flera observationer som stödjer uppfattningen att visiret slogs av i sidled - skrapmärken på olika delar av visiret, t.ex. Slutrapporten (5) nämner inte med ett ord möjligheten att visiret slogs av i sidled.
Senare, 1999, har tyskarna meddelat att en sprängladdning blåste bort visiret 3.18, och det blir mer och mer sannolikt, ju mer man tänker på saken. Men det borde ha skett långt efter att slagsidan uppstod enligt författarens mening, kanske under vatten efter olyckan? Och en sprängladdning mellan visir och ramp öppnar ju inte rampen! Och en sprängladdning mellan visir och ramp sänker ju inte skeppet! Hade rampen rivits upp, hade ju fartyget slagit runt på en minut, pga vatten i överbyggnaden!
---
124 Författaren tror att krängningsvinkeln bara var >30 grader, men att plötslig slagsida, rullning och att vågor svallade upp på sidan gav intrycket att fartyget lutade 50 grader. I denna avhandling anges alltså den plötsliga slagsidan till >30 grader följd av jämvikt med 15 grader krängning.