'Kritiskt
granskande studier och analyser för
sjösäkerhetsåtgärder med betydelse
för sjösäkerhetsområdet som, t.ex.
olika aktörers vilja och/eller förmåga att
ta emot kunskap, är av intresse'.
Eva Lindencrona och Joakim
Thiséus, Vinnova, juni 2001
'Regeringen
försöker hålla sig till att se fakta och
söka svar där man är osäker på
fakta. Det är det vi koncentrerar oss på,
både nu och i fortsättningen'.
Mona Sahlin, Riksdagen, 13 december
2001
'Estonia är en
svensk rättsskandal, men också internationellt
eftersom man på goda grunder kan
ifrågasätta Sveriges trovärdighet i
sjösäkerhetsfrågor'.
Inga-Britt Ahlenius, Expressen 23
februari 2005
'Mot bakgrund av
M/S Estonias förlisning och haverikommissionens
slutrapport har regeringen gett VINNOVA i uppdrag att
göra en särskild satsning på utvecklings-
och forskningsarbete inom
sjösäkerhetsområdet. Ett 20-tal projekt har
startats med en omfattning på ca 120 miljoner kronor.
Finansieringen kommer från VINNOVA (55 miljoner
kronor), Sjöfartsverket, Stiftelsen Sveriges
Sjömanshus och näringslivet. Inga resultat
för verklig förbättrad sjösäkerhet
har kunnat redovisas'.
Vinnova
- Verket för Innovationssystem - om Katastrofutredning
- och hur 120 millioner kronor fuskats bort i s.k.
sjösäkerhetsforskning 2001-2006.
Resultatet
2012! Resultat 2020 -
Vinnovas hemsida har absolut ingenting om
sjösäkerhet och Estonias sjunkförlopp.
Vinnova - Verket för innovationssystem - fick i
april 2001 uppdrag att hantera regeringens beslutade program
för utvecklings- och forskningsarbete inom
sjösäkerhetsområdet. Ny
utredning var nödvändig.
Bakgrund - Estonia hade en rad
sjösäkerhetsbrister
Vinnova säger själv på sin webbsida att
bakgrunden för detta beslut var bl.a.
Estoniakommissionens lämnade slutrapport (5) om M/S
'Estonia's förlisning:
"I rapporten (5) konstaterade kommissionen
att fartyget hade en rad
sjösäkerhetsbrister. Dessa
avsåg bl.a. fartygets konstruktion,
utrymningsmöjligheter och rutiner,
räddningsutrustning och räddningssystem. Enligt
kommissionen var det huvudsakligen dessa brister som
låg bakom olyckan och dess allvarliga konsekvenser.
Kommissionen rekommenderade även andra
åtgärder för att förbättra
sjösäkerheten, bl.a. framtagande av system
för kvalitetssäkring vid konstruktions och
tillverkning av fartyg, säkerhetsanalyser, system
för utrymning och räddning efter ett
fartygshaveri och ny livräddningsutrustning".
Hade 'Estonia' (5) en rad
sjösäkerhetsbrister? Fartyget var
enligt den officiella slutrapporten (5) av olycksutredarna
sid 223 sjövärdigt och behörigen
bemannat. Vidare enligt (5) var konstruktionen
korrekt med ett undantag - '
ingen säkerhetsmarginal var inbyggd i
visirinfästningarnas totala
bärförmåga.
Visiret var annars i stort sett
tillfredsställande underhållet.
Förekommande smärre brister i
underhållet hade ingen betydelse för olyckan'
(sid 224). Utrymmningsmöjligheterna
försvårades av smala gångar, av
tvärskeppsgående trappor, av lösa
föremål och av trängsel säger
Kommissionen (sid 224); i realiteten var >90% av alla
trappor långskepps och smala gångar existerade
bara till hytter på däck 1. Den enda kommentaren
(sid 224) om livräddningsutrustningen är
att 'den i många fall inte fungerade som
avsett'. Vinnova har inte insett att alla
väsentlig uppgifter i hela slutrapporten (5) är
förfalskade, vilket klart visas i denna bok.
Målsättning
Vinnovas sjösäkerhetsprogram
förväntades 2001 bidra till en
allmän kunskapsuppbyggnad och ett
intensivare kunskapsutbyte. Områden
för utveckling och forskning av
sjösäkerhet är FoU med fokus
på förebyggande åtgärder (FoU1), fartygs överlevnadsförmåga
(FoU2), evakuering (FoU3), omgivande stödsystem (FoU4) och personlig livräddningsutrustning (FoU5), samt,
avslutningsvis, det internationella regelsystemet (IRS) och mer övergripande frågor (ÖF).
Bland övergripande frågor (ÖF)
är, t.ex.
"kritiskt granskande studier och analyser
för
sjösäkerhetsåtgärder
med betydelse för
sjösäkerhetsområdet
som, t.ex. olika aktörers vilja och/eller
förmåga att ta emot kunskap".
Ansökningar om forskning och utveckling bedöms
av ett programråd av representanter
för näringsliv, forskare och olika aktörer
från samhället.
Programråd
Vinnovas programråd har följande
sammansättning (2001):
Till rådet är knutet ett sekretariat med
tjänstemän från Sjöfartsverket (Leif
Lindgren) och Vinnova (Joakim Thiséus, Claes
Unge, Göran Friberg, m.fl). Senare - enligt brev till
statsrådet Mona Sahlin 2002-05-07 dnr 2001-04897 - har
följande ändringar/tillägg gjorts (när
är oklart):
Namn
Huvudman
Roll
W
Göran Hansson
SEKO/SEKO Sjöfolk - ersättare
Jens-Ole Hansen
Ord.ledamot
X
Mikael Huss
Sjöbefälsförbundet
Ord. ledamot
Det är värt att notera att Mikael Huss, teknisk
chef hos Sjöfartsverket - 1.9
- och personen som förfalskade 'Estonia's
sjunkförlopp inte är samma Mikael Huss som
representerar Sjöbefälsförbundet i
rådet 2002. Den senare är maskinist och ombudsman
i facket. Som synes har rådet 'en bred
förankring i den svenska sjöfarten' (Claes
Unge 2002-04-30).
Ingen av ovanstående vill dock besvara
förfrågningar från Heiwa Co om
elementär sjösäkerhet och Joakim
Thiséus, Claes Unge, Göran Friberg, m.fl har
senare dragit sig ur spektaklet.
Godkända
forskningsprojekt
Vinnova delade ut SEK 25 millioner i forskningsbidrag
2001. Vinnova finansierar normalt upp till 50% av
projektet, resten måste utomstående
finansiärer betala. I undantagsfall kan Vinnova
finansiera 100%. I första omgången - oktober 2001
- bedömdes 31
ansökningar.
13 ansökningar godkändes i oktober
2001 enligt tabell
Godkända projekt
t.h. Åtta godkända projekt leds av
ledamöter i Vinnovas Programråd (se
ovan). Sju godkända projekt finansieras av
ledamöter i Vinnovas Programråd,
två godkända projekt finansieras av
Vinnova 100% (och fyra av Vinnova + icke
representerade bolag/institutioner). De
forskningsområden som berörs är
huvudsakligen FoU1 och FoU4 - förebyggande
åtgärder och omgivande stödsystem.
Inget projekt handlar direkt om det internationella
regelsystemet.
18 ansökningar godkändes alltså
inte. Enbart fyra ej godkända projekt skulle
ledas av två ledamöter i Vinnovas
Programråd, som dock redan fått totalt
tre projekt redan godkända. Resterande 14
underkända projekt hade ingen ledamot i
programrådet, och naturligtvis inget annat
godkänt projekt.
SEK 20 miljoner anslogs till de godkända
projekten.
Programrådet godkände alltså 13
projekt - i 61,5% av projekten satt projektledaren
själv i Programrådet, i 53,8% av fallet
var finansiären representerad i rådet. I
två fall, 15,4%, finansierar Vinnova hela
projektet och i fyra fall, 30,7%, var
finansiären icke representerad i rådet
(men i hälften av dessa fall var
projektledaren ledamot av rådet). Statliga
myndigheter, universitet, fack är här i
majoritet.
Av 18 underkända projekt saknade 14, 77,8%,
representation i rådet. Dessa 14 var naturligtvis
beredda att satsa 50% av projektfinansieringen
(projektledare/finansiär var troligtvis samma). En
majoritet av de 14 är mindre företag, resten
institutioner och staten. Två projekt handlade om
räddningsutrustning - båda avslogs.
SEK 24 miljoner till egna
projekt
Slutsatsen är att rådet beslöt att enbart
stödja egna projekt. Inga projekt i grupp ÖF
godkändes. För syns skull beslöt man att
finansiera ett par projekt för personer utan synbar
representation i rådet. Mindre företag hade ingen
chans. Majoriteten av forskningspengarna går direkt
tillbaka till projekt ledda eller finansierade av
rådets ledamöter och deras instutitioner. Enligt
uppgift (juni 2002) delades SEK 20 millioner ut till ovan
projekt, dvs 80% av hela budgeten 2001-2003 brändes av
första året. Besluten kan ej överklagas (se
nedan).
Den 11 april 2002 beslöt Vinnova att ett av
projekten ovan skulle tilldelas ytterligare SEK 4 miljoner,
dvs 96% av budgeten var förbrukad när de, s.k.
ideskisserna begärdes in (se nedan).
Heiwa Co:s föreslagna projekt
2001
Heiwa Co hade 2001 inlämnat två
ansökningar som båda avslogs.
Vinnova dnr. 2001-05515 handlade om 'Utvärdering
2001 av vissa SOLAS regeländringar 1995 - Svenska
färjebefäls, rederi och fartygsinspektörers
synpunkter' enligt målsättning IRS ovan.Ur
ansökan:
Inledning (Vinnova dnr
2001-05515)
Efter Estoniaolyckan 1994
utsåg FN's sjöfartsorgan IMO en
expertpanel att göra en snabb genomgång
av IMO's sjösäkerhetskonvention SOLAS
(Safety of Life at Sea). Efter tre månader
presenterade panelen sitt resultat vilket
resulterade i att IMO snabbt godkände ett
antal ändringar av SOLAS att träda i
kraft direkt eller senare. Förfarandet var
inte helt enligt IMO's egna procedurer -
förslag till Marine Safety Committee (MSC),
remiss till och expertutvärdering (bl.a. med
hjälp av Formal Safety Assessment) i MSC's
olika underkommittéer med hjälp av
NGO's, tillbaka till MSC för godkännande
och sedan genomförande enligt
tidtabell.
Regeländringar var av
olika karaktär - klargöranden av vissa
regeler, ändringar, vilket kunde innebära
modifikationer av befintliga arrangemang, och helt
nya regler/krav.
Ett urval av
regeländringarna och viss analys finns
redovisat i kapitel 5 av boken "Lies and Truths
about the M/V Estonia accident" på
http://heiwaco.tripod.com/e7del5.htm
.
Genomförandet av
regeländringarna pågår
fortfarande. Eftersom flera regeländringar
var/är oklara har tolkningsfrågor
uppstått som besvarats olika av olika
administrationer. Eftersom andra
regeländringar knappast bidrar eller ökar
säkerheten har berördra redare
begärt undantag (exemptions) från kraven
och erhållit dessa (för att kunna
fortsätta segla med korrekta certifikat (och
undantagscertifikat)).
Ett trettiotal
regeländringar kommer att behandlas i
projektet i olika områden:
Livräddning -
båtar, flottar, snabba
räddningsbåtar - sjösättning
och bärgning
Stockholmsöverenskommelsen".
Utveckling avIntervjumall
Baserat på uppgifter i
Inledning skall projektledaren utveckla en
intervjumall där (1) de olika
regelförändringarna beskrivs för
personen (färjebefäl,
rederiinspektör och sjöfartsinspektionens
fartygsinspektör), (2) fråga ställs
huruvida personen är införstådd med
regeln/ändringen, (3) om den genomförts
enligt uppställd målsättning eller
om (4) undantag bifallits, (5) huruvida
regeln/ändringen bidrar till ökad
sjösäkerhet och (6) allmän
diskussion med kommentarer kring den särskilda
regeln/ändringen/kravet. En avslutande (7)
fråga gäller framtida
sjösäkerhet - vad har missats i
regelförändringarna 1995-2001 -
förslag till ytterligare
förbättringar.
Genomförande av
Intervjuer:
Projektledaren skall
besöka fyra områden och intervjua
färjebefäl, rederiinspektör och
sjöfartsinspektionens fartygsinspektör
enligt ovan mall. Dessa områden är (1)
Malmö (inklusive Trelleborg och
Hälsingborg), (2) Göteborg (inklusive
Halmstad), (3) Stockholm (inklusive Nynäshamn,
Södertälje och hamnar i Roslagen) samt
(4) Umeå. Totalt skall cirka 20
färjebefäl, 10 rederiinspektörer och
20 fartygsinspektörer
intervjuas.
Utvärderingoch behandling av intervjuer och
uppgifter
Projektledaren skall sedan
sammanställa alla svar och avgivna uppgifter,
utvärdera dessa och klart och tydligt beskriva
allt i sin rapport (se nedan). Efter att den
preliminära rapporten sammanställts skall
alla intervjuade få tillfälle att
läsa rapporten och tillföra kommentarer
och synpunkter.
Rapport
Projektledaren skall redovisa
sitt resultat i en rapport. Rapporten skall bl.a.
behandla för varje (1) behandlad
regeländring, (2) dess genomförande
enligt uppgifter från de intervjuade, (3)
bidrag till ökad sjösäkerhet och
alla synpunkter på regeländringen, (4)
undantag och skäl för detta och (5)
övriga kommentarer.
Rapporten skall också
beskriva alla intervjuades synpunkter på (6)
framtida förbättrad
sjösäkerhet.
Rapporten skall först
utges i en preliminär upplaga där alla
deltagande har möjlighet att korrigera
och/eller komplettera sina synpunkter och/eller
projektledarens slutsatser. Alla nya
uppgifter/kommentarer kommer att bifogas rapporten
i ett appendix med klara referenser till relevanta
punkter i rapporten.
De intervjuade kommer ej att
namnges. Den preliminära rapporten kommer att
skrivas på svenska. Slutlig rapport kommer
att skrivas på engelska och svenska. Vinnova
kommer att regelbundet uppdateras via
email.
Presentation
Rapporten skall vara klar
under vintern 2001 och preliminärt
(intervjumall och syfte) presenteras vid
Sjöfartsverkets internationella seminarium om
Sjösäkerhet hösten 2001, som
beslutats av regeringen i april 2001 (detaljer
ännu ej kända).
Rapporten skall också
presenteras för Vinnova som underlag för
ytterligare projekt 2002 och senare för
Sjösäkerhet. Rapporten kommer också
att presenteras på Heiwa Co's
webbsida.
Avslag (1)
Vinnova avslog ovan projektansökan 26 oktober
(meddelat 16 december 2001) med följande motivering:
... "Regelsystemet behöver ... ses
över och vidareutvecklas. VINNOVA kommer inom ramen
för Sjösäkerhetsprogrammet att finansiera
projekt med angiven inriktning. Föreliggande
ansökan har dock inte prioriterats lika högt
som andra projekt som berör samma
ämnesområde"....
Programrådet ... är av samma uppfattning ... .
Emellertid handlar inget av 13 hittills godkända
projekt om samma ämnesområde (sic) - en
utvärdering av tidigare regler!
Katastrofutredning
Den andra ansökan (no. 2111-06181) enligt
målsättning ÖF ovan hade, bl.a.
följande lydelse:
Målsättning
(Vinnova dnr
2111-06181)
Boken 'Disaster
Investigation' om Estoniaolycksutredningen, mm
finns sedan juni 2000 på Internet
(http://heiwaco.tripod.com/disasterinvestigation.htm)
och röner stort intresse - ca 1 500
besökare per månad. Läsare har
uttryckt önskemål om att boken trycks i
hardcopy för lättare handhavande, etc.
Boken skall distribueras gratis till alla medlemmar
av Vinnovas programråd för sjöfart
och säkerhet och till alla medverkande i
Vinnovaprojekt för sjöfart och
säkerhet. Boken skall senare säljas via
bokhandel, mm.
Vinnova skall
bekosta/garantera 50% av tryckkostnaden.
Beräknad upplaga 1 000 ex.
Vid senare
försäljning skall Heiwa Co. betala
tillbaka 50% av vinsten tills Vinnova's bidrag till
tryckkostnaden (SEK 50 000) är
täckta.
Boken 'Disaster
Investigation' i hardcopy kan utnyttjas för
bättre förståelse av
sjösäkerhetstekniska frågor och
användas som bakgrundsmaterial för
riskanalys och formell säkerhetsanalys vid
universitet och högskolor. Efter
Estoniaolyckan spreds ett stort antal felaktiga
uppgifter om färjesäkerhet, t.ex.
stabilitet, vattentät indelning,
livräddningsmaterial, räddning av
personer i vatten, etc. Boken 'Disaster
Investigation' korrigerar flera felaktiga
uppgifter. Boken tar också fasta på de
frågor som aldrig utreddes i den officella
haverirapporten.
Sjösäkerhet
En defintion av
sjösäkerhet är system, metoder,
arrangemang och material som bidrar till att risken
- sannolikheten - för sjöolyckor minskar.
Sjösäkerhet är däremot inte
blint uppfyllande av regelkrav och/eller rätt
ifyllda certifikat av olika slag. För att
minska risken för sjöolyckor är det
därför av högsta vikt att orsaken
till sjöolyckor utreds korrekt.
Sjösäkerheten kan definitionsmässigt
ej ökas utan fullständig kunskap om
sjöolyckor. Förslag till ökad
sjösäkerhet måste sedan
stämmas av emot resultatet och de äkta
orsakerna av tidigare
sjöolyckor.
Förväntade effekter
Efter Estoniaolyckan 1994
lämnades i det akuta krisskeendet mycket
korrekta uppgifter men även en del felaktiga
uppgifter av rent skeppsbyggnadsteknisk,
sjösäkerhetsteknisk och
sjömansmässig natur. Tyvärr
korrigerades inte dessa rent tekniska fel senare
utan användes vid utarbetande av olika
regeländringar av
sjösäkerhetsteknisk natur hos IMO.
Resultat av ny sjösäkerhetsteknisk
forskning - t.ex. Vinnovas program - måste
naturligtvis stämmas av emot vad som verkligen
hände, t.ex. vid Estoniaolyckan.
Därför är en korrekt
förståelse av vad som verkligen skedde
vid Estoniaolyckan absolut nödvändig
för att kunna förbättra
sjösäkerheten. Boken 'Disaster
Investigation' bidrar med just dessa ökade
kunskaper och borde vara obligatorisk läsning
för alla medlemmar i Vinnovas programråd
och deltagare i Vinnovas olika projekt för
sjöfart och säkerhet. Den
förväntade effekten är naturligtvis
ökad och korrekt kunskap om den olycka som
motiverar just Vinnovas
sjösäkerhetsprogram.
Avslag (2)
Vinnova avslog ovan projektansökan 26 oktober
(meddelat 16 december 2001) med följande
motivering:
"VINNOVA ger ytterst sällan bidrag till
privatpersoner. FoU-projekt som i sådana fall kan
ges bidrag skall innehålla sådana kvaliteter
att resultaten har avgörande betydelse för
områdets utveckling och bidrar till svensk
tillväxt och kunskapsuppbyggnad. I detta fall anser
VINNOVA att skriften (sic) 'Disaster
Investigation'inte kommer att tillföra
sådan kunskap och har dessutom tveksam relevans
till Sjösäkerhetsprogrammets
målsättning". ... Programrådet ...
är av samma uppfattning ... .
Författaren har under ansökningstiden
försökt få kontakt med programrådets
medlemmar; skall inte Vinnova uppmuntra
"kritiskt granskande studier och analyser
för sjösäkerhetsåtgärder med
betydelse för sjösäkerhetsområdet
som, t.ex. olika aktörers vilja och/eller
förmåga att ta emot kunskap".
Enbart en medlem har svarat. Programrådets
ordförande har låtit hänvisa till Styrelsen
för psykologiskt försvar (sic). Vad beträffar
Styrelsen för pskylogiskt försvar har ingen
ansökan inlämnats om att bistå SPF att
utvärdera materialet att förklara slutskedet i
'Estonia's sjunkförlopp och hur fartyget
vattenfylldes.
Idéskisser 2002
I januari 2002 ombad Vinnova allmänheten att
inlämna s.k. idéskisser som kunde
förbättra själva fartyget som livbåt.
Vinnova kunde senare tänka sig stödja
idéskissaren - idékläckaren - att
utveckla idén/skissen till en fullständig
ansökan. Vinnova meddelade naturligtvis inte att 80-96%
av hela forskningsbudgeten redan var förbrukad och
attdet inte fanns några pengar att utveckla
idéskisser med.
Heiwa Co inlämnade först följande
idéskiss via Vinnnovas digitala/elektroniska portal,
dvs idéskisser, etc. kan numera sändas in via
Internet (snigelpost behövs ej i
sjösäkerhetsarbetet):
Idéskiss
(Vinnova dnr 2002-00332) - the Heiwa
Solution
För att ett fartyg skall
kunna fungera som livbåt krävs att det
inte sjunker eller kränger (eller kapsejsar)
när det skadas i eller pga av olycka. Nya
SOLAS regler 1995 att bidraga till detta
påstådda syfte har införts, men om
de fungerar är oklart. Vinnova har meddelat
att det kommer att finansiera projekt med
målsättningen att utreda detta, vilket
är utmärkt. Ingen regel har dock
föreslagits som förhindrar sjunkning
(eller kapsejsning).
Förhindra sjunkning och slagsida
För att förhindra
sjunkning krävs att fartygets flytkraft enligt
Arkimedes princip bevaras i alla tänkbara
olycksfall. Det är inte möjligt för
alla fartygstyper, men borde vara möjligt
för, t.ex. roro-passagerarfärjor, vissa
lastfartyg, fiskefartyg, mm. Idag antas att
flykraften bevaras med vattentät
skrovindelning och stängda vattentäta
dörrar: skadade utrymmen med hög
permeabilitet tillåts vattenfyllas och
fartyget beräknas flyta på oskadade
utrymmen. Den nya idén är att skadade
skrovutrymmen ej skall tillåtas vattenfyllas!
Detta mål kan uppnås genom att minska
permeabiliteten i relevanta skrovutrymmen.
Minska permeabiliteten
Utrymmen fyllda 100% med gods
har minimal permeabilitet, dvs 0. Utrymmen med
utrustning och avsedda för passagerare har
maximal permeabilitet, 0.85 -0.95. Ett
roro-passagerarfartyg kan, t.ex. arrangeras
så utrymmmen med hög risk att
vattenfyllas vid olycka samtidigt har minimal
permeabilitet i dessa. Vilka dessa utrymmen
är, är kända genom olycksstatistik.
Jfr t.ex. Coulombi Egg oljetanker - se
http://heiwaco.tripod.com/ce_coulombiegg.htm
- där lastoljetankar och ballasttankar
arrangerats så att oljespill minimeras i alla
tänkbara olyckor (och i Coulombi Egg's fall
ballasttankar tillåts vatten- eller
oljefyllas). Coulombi Egg oljetanker utvecklades av
Heiwa Co. 1989-1994 och är det enda
godkända alternativ till dubbelskrov
godkänt av IMO enligt Marpol I/13F(5) 1997.
Sverige (Sjöfartsverket) understödde
Heiwa Co's ansökan i IMO 1995, vilken
måste inlämnas av en stat, t.ex. Sverige
och ej en privatperson, t.ex. Heiwa
Co.
Vad beträffar fartyg kan
samma principer tillämpas för, t.ex.
roro-passagerarfartyg , dvs att vissa skrovutrymmen
- och speciellt vissa delar av dessa (i
vattenlinjen) ej tillåts vattenfyllas
trots att de är läck. Slagsida kan
därmed också förhindras. Detta kan
utföras till låg kostnad och utrymmena
kan fortfarande besiktigas, fartygets funktion
ändras ej, etc. Anledningen är att stora
delar eller volymer av fartygsskrov enbart
används att flyta på utan annan
funktion, t.ex. som maskinrum eller tankar eller
lastrum. Dessa delar (eller delar av dem) kan ges
permeabilitet 0 (eller snarare 0.1 eller 0.2).
Detaljer kommer att anges i feasibilitystudien.
Heiwa Co. använder redan delar av idén
för att förbättra stabilitet och
säkerhet för ett existerande
roro-passagerarfartyg i samråd med italienska
klassningssällskapet RINA.
Målsättningen är utveckla
idén för nybyggen och alla fartyg och
vettiga regler och riktlinjer.
Konsekvenser
Ett osänkbart skrov som
förutsättning för 'fartyg som
livbåt' hindrar inte att fartyget
(livbåten) kan kapsejsa och flyta upp och
ned. Kapsejsning är naturligtvis ett helt
annat fenomen än sjunkning, dvs ett
krängande moment välter fartyget
180° från ett stabilt upprätt
läge med skrovet underst och däckshuset
överst, till det enda, andra stabila
läget med skrovet överst och
däckshuset underst. Alla ombord omkommer.
Fartyget flyter upp och ned. Skrovet vattenfylls
aldrig. Medel att förhindra kapsejsning kommer
ej att behandlas i denna studie (vilket kan
göras i en annan idéskiss med Vinnovas
medverkan). Däremot kommer andra regelkrav att
belysas, t.ex. behovet av evakueringssystem och
snabba rescuebåtar. Om 'fartyget som
livbåt' kan arrangeras till rimlig kostnad
kan naturligtvis en helt massa andra krav slopas
och besparingar göras. Heiwa Co. har t.ex.
inte funnit ett enda skäl för att
roro-passagerarfartyg som enda fartyg skall ha
snabb rescuebåt! En snabb rescuebåt
ökar ej sjösäkerheten, snarare
tvärtom!
Ett skadat fartyg skall ej
heller få slagsida och det kan uppnås
med ett osänkbart skrov och 'fartyget som
livbåt'. Det finns inga system för
evakuering som fungerar när fartyget har
slagsida >20°. Personer kommer ej ur sina
hytter, de kan ej gå på lutande
däck, trapphusen fungerar inte heller,
livräddningsutrustning kan ej
sjösättas, etc.
Avslutning
För ett 'fartyg som
livbåt' krävs att det inte kan sjunka i
alla (eller en majoritet av) tänkbara
olycksfall och att slagsida ej uppstår. Ett
sätt att öka sannolikheten för detta
är att minska permeabiliteten i
fartygsskrovutrymmen med risk att vattenfyllas: the
Heiwa Solution. Systemet passar bra för
roro-passagerarfärjor som har skrovutrymmen
som enbart används att flyta på.
Systemet kan stämmas av mot olycksstatistik,
etc.
Avslag (3)
Vinnova (Joakim Thiséus/Claes Unge) beslutade
enligt egen uppgift den 22 maj 2002 (meddelat 07 juni 2002 -
via snigelpost) att inte utveckla ovanstånde
idéskiss till en fullständig ansökan med
följande motivering:
"Skissen är enligt vår
bedömning ostrukturerad och
svårtillgänglig genom sin blandning av teknik
och polemik och sökanden (sic -
idéskissaren!) lyckas inte skapa
förtroende för sin förmåga att
genomföra projekt. Dessutom anges endast i
allmänna ordalag vilka som skall medverka - ett krav
som vi ställer på projekt
(sic - ideskisser?).
Ett ytterligare skäl är att VINNOVA
ytterst sällan ger bidrag till privatpersoner.
Projekt (sic -
idéskisser?) som i sådana fall kan
ges bidrag skall ... (ha) avgörande betydelse
för områdets utveckling och (bidra) till
svensk tillväxt (sic)
..."
Det är ett märkligt avslag. Idén
används redan men Vinnova anser den vara
ostrukturerad och svårtillgänglig! Det är
annars enkelt att be om en förklaring. Hur kan en
idéskiss ha avgörande betydelse för svensk
tillväxt? Det är ju sjösäkerhet vi
försöker förbättra med nya idéer.
Och det är naturligtvis ganska oförskämt att
ange att sökanden inte lyckas skapa förtroende
för sin förmåga att genomföra projekt.
Han har ju redan lett ombyggnad av ett otal färjor och
utvecklat en ny oljetankerkonstruktion.
Avslag (3) - annan
version
Enligt protokoll nr 6 för möte 11 april 2002
med Vinnovas programråd för sjöfart och
sjösäkerhet (daterat 2002-04-15) var beslutet
annars:
" 2002-332 - The Heiwa Solution.
Avslås med den formella
motiveringen att sökandens företag (sic -
ideskissaren?) är registrerat utomlands. Dessutom
saknas koppplingar till ett vetenskapligt nätverk
inom vars ram frågan (sic -
idéskissen!) skulle kunna utvecklas.
De polemiska uttalanden som finns i
idéskissen är inte användbara för
teknisk eller vetenskaplig utvärdering och minskar
förtroendet för sökanden (sic -
idéskissaren!). Rådet vill också
uppmärksamma VINNOVA på att idéskissen
är svårtillgänglig och för
allmänt hållen för att läggas som
grund för ett beslut om stöd för att
utveckla en fullständig ansökan".
Sökandens företag är inte alls registrerat
utomlands. Det är lika svenskt som sökanden
själv. Italienska klassningssällskapet RINA
är tydligen inte heller ett vetenskapligt närverk
inom vars ram idén skulle kunna utvecklas. Notera hur
Vinnova arbetar - man möts den 11 april 2002 och
avslår idéskissen. Det meddelas dock inte
idéskissaren, som sedan frågar den 23 maj vad
som händer. Då, först då, skriver man
ut ett brev med avlag (daterat 22 maj) som sedan sänds
med snigelpost. Jämför nedan
e-postkorrespondens:
"Hej !
Ja , du kan räkna med
beslut och papper under nästa
vecka!
Claes Unge
-----Ursprungligt
meddelande-----
Från: Anders.Bjorkman
[mailto:Anders.Bjorkman@wanadoo.fr]
Skickat: den 23 maj 2002 19:36
Till: Joakim Thiséus; Claes Unge
Ämne: Re: Dnr. 20002-00332 och
2002-00351
Hej,
Vore tacksam för besked om
mina "idéskisser". Vore tacksam för
uppgifter när dessa diskuterades och kopior av
mötesprotokoll, etc.
mvh
Anders Björkman
----- Original Message -----
From: Joakim Thiséus
To: Anders.Bjorkman
Sent: Wednesday, April 10, 2002 11:09 AM
Subject: SV: Dnr. 20002-00332 och
2002-00351
Hej!
Beslut kommer att tas inom ca en
månad. Först efter detta kommer
information att läggas ut på VINNOVA:s
hemsida om vilka projekt som fått bidrag.
Handläggare för projekt inom
området är för tillfället
Claes Unge, då jag själv - under en
period - har andra uppgifter inom
transportenheten.
Hälsningar
Joakim Thiseus
Ytterligare
idéskisser
Heiwa Co har givetvis lämnat in ytterligare en
idéskiss till Vinnova som eventuellt kunde utvecklas
till full projektansökan:
Idéskiss
(Vinnova dnr 2002-00351) -
The Estonia Solution
För att ett fartyg skall
kunna fungera som livbåt krävs att det
inte sjunker eller kränger (eller kapsejsar)
när det skadas i eller pga av olycka.
Ursprunget till Vinnovas
sjösäkerhetsprogram är naturligtvis
Estoniaolyckan 1994 och påstådda fel
och brister hos Estonia (som ej upptäckts av
myndigheter och som slunkit igenom regelverket) men
även brister av dess olycksutredning och
JAIC's slutrapport, t.ex. att sjunkförloppets
slutskede och skrovets vattenfyllning inte har
beskrivits.
Svenska
regeringen har
gett ett uppdrag till Styrelsen för
psykologisk försvar, SPF (den 19 april 2001) ,
"att med utgångspunkt i det
händelseförlopp som beskrivs i JAIC:s
slutrapport, komplettera faktamaterialet med ett
exempel på hur fartyget i
sjunkförloppets slutskede kan ha
vattenfyllts".
För att kunna konstruera
ett fartyg som livbåt, dvs att det varken
vattenfylls eller sjunker, är det naturligtvis
av stort intresse att veta resultatet av SPFs
uppdrag.
Tyvärr har SPF har
ännu ej startat med uppdraget. SPF kan ej ens
meddela när uppdraget skall
påbörjas eller vem som skall utföra
det.
Heiwa Co föreslår
därför en europeisk lösning:
"Att med
utgångspunkt i det händelseförlopp
som beskrivs i JAIC:s slutrapport, komplettera
faktamaterialet med ett exempel på hur
Estonia i sjunkförloppets slutskede kan ha
vattenfyllts".
Projektet involverar tekniska
högskolor i Grekland, Italien, Frankrike,
England, Holland, Tyskland som alla skall
bedöma
1. händelsförloppet
och dess olika skeden,
2. klargöra ett (eller
flera) sjunkförlopp och
3. beräkna
vattenfyllnad, stabilitet och sjunkning med olika
dataprogram och
4. rekommendationer och
förslag att förhindra sjunkning som
föreslås under projektets
gång.
Vad beträffar 1. skall
följande verifieras varje
minut:
1.1
händelseförloppets början
cirka kl. 01.15 - vatten strömmar in i
överbyggnaden,
1.3
händelseförloppets andra skede cirka kl.
01.20-01.28 - däckshuset (däck 4 och 5)
börjar
vattenfyllas och mera vatten
kommer in i överbyggnaden (åtta olika
fall),
1.4
händelseförloppets slutskede kl.
01.30-01.52 - vattenfyllning och sjunkning
(33 olika fall - en eller flera olika
förlopp),
1.5 färjans fart och
positioner under hela händelseförloppet -
14-15 knop kl. 01.15 - 0 knop kl.
01.52.
Vad beträffar 2. skall
följande konditioner (deplacement, flytkraft,
stabilitet, slagsida, trim, djupgående, etc)
i svårt väder verifieras:
2.1 slutskedets och
sjunkförloppets början cirka kl.
01.30 - färjan har >70° slagsida,
skrovet och vattentät indelning är
oskadade, färjan flyter på oskadat skrov
(hur?),
2.2 vattenfyllnad och
flyttillstånd för skrovet och dess
vattentäta avdelningar varje minut t.o.m. kl.
01.52 (33 olika fall) för varje
sjunkförlopp,
2.3 stämma av 2.2 mot
1.5, dvs verifiera hur ett sjunkande fartyg kan
förflytta sig > 1 200 meter.
Heiwa Co. skall koordinera
projektet.
Heiwa Co. är redan i
kontakt med ett flertal personer och instutitioner
som visat intresse för projektet (via Heiwa
Co's hemsida http://heiwaco.tripod.com/epunkt19.htm).
Själva arbetet kan delvis utföras av
studenter under handledning.
Om SPF mot förmodan
presenterar resultatet av sin utredning under
projektets gång skall hänsyn
naturligtvis tas till det.
Projektet skall, efter att ha
bestämt hur Estonia i sjunkförloppets
slutskede kan ha vattenfyllts, leda fram till
relevanta slutsatser och rekommendationer om hur
det olyckliga händelseförloppet kunde ha
förhindrats på Estonia och andra
liknande roro-passagerarfärjor, om hur de
olika sjunkförloppen kunde ha förhindrats
eller fördröjts med förbättrade
arrangemang och/eller rutiner och om hur
vattenfyllnad kan förhindras eller elimineras
på olika sätt så att fartyg kan
fungera som livbåt. En feasabilitystudie kan
tas fram på två månader.
Kostnaden är ringa.
Avslag (4)
Vinnova (Joakim Thiséus/Claes Unge) beslutade
den 22 maj 2002 (meddelat 07 juni 2002 - via snigelpost) att
inte utveckla ovanstånde idéskiss till en
fullständig ansökan med följande
motivering:
"Skissen är enligt vår
bedömning ostrukturerad genom sin blandning av
teknik och polemik och sökanden
(sic - idéskissaren!)
lyckas inte skapa förtroende för sin
förmåga att genomföra projekt. Dessutom
anges endast i allmänna ordalag vilka som skall
medverka - ett krav som vi ställer på projekt
(sic - ideskisser?).
Ett ytterligare skäl är att VINNOVA
ytterst sällan ger bidrag till privatpersoner.
Projekt (sic -
idéskisser?) som i sådana fall kan
ges bidrag skall ... (ha) avgörande betydelse
för områdets utveckling och (bidra) till
svensk tillväxt (sic)
..."
Notera att Avslag (4) är 99% identiskt med Avslag
(3) - enda skillnaden är att den senare
idéskissen enligt Vinnova inte är
'svårtillgänglig'. Och trots att det anges
att Projektet involverar tekniska högskolor i
Grekland, Italien, Frankrike, England, Holland, Tyskland
anser Vinnova att det endast är allmänna
ordalag om vilka som skall medverka. Och nu är
sökanden en privatperson.
Avslag (4) - annan
version
Enligt protokoll nr 6 för möte 11 april 2002
(daterat 2002-04-15) var beslutet annars:
" 2002-351 - The Estonia Solution.
Avslås med den formella
motiveringen att sökandens företag (sic -
ideskissaren?) är registrerat utomlands. Skissen
är enligt Rådet ostrukturerat genom sin
blandning av teknik och polemik och sökanden lyckas
inte skapa förtroende för sin
förmåga att genomföra projektet (sic
idéskissen). Dessutom anges endast i
allmänna ordalag vilka som skall medverka - ett krav
som Rådet uppfattar VINNOVA ställer på
projekt".
Varken VINNOVA eller dess Råd är intresserade
av att låta sex europeiska tekniska högskolor
kontrollera och simulera 'Estonia's sjunkförlopp
när hon förflyttades >1 200 meter. Anledningen
är naturligtvis att medlemmar som förfalskade den
officiella Estoniarapporten, sitter i Rådet.
Vid förfrågan vilka 'ideskisser' om 'fartyget
som livbåt' som verkligen har godkänts av Vinnova
22 mars - 22 maj 2002 vägrade först Vinnova att
svara. Senare - i brev 2002-06-19 - meddelades att enbart
två idéskisser (av 15) hade godkänts:
2002-821 - Utveckling av säker, effektiv och billig
överlevnadsdräkt - SSPA
2002-835 - Hantering av rescuebåtar - SSPA.
Idéskisser för SEK 13
millioner
Naturligtvis har ingen av dessa 'idéskisser' med
fartyget som livbåt att göra. Inte heller hade
någon annan av de 13 underkända
idéskisserna med fartyget som livbåt att
göra (utom naturligtvis Heiwa Cos idéskisser).
De 15 ideskisserna skulle enligt Vinnova kosta SEK 13
millioner att utveckla! Heiwa Cos idéskisser skulle
inte kosta ett öre att utveckla till fulla projekt och
själva projekten skulle kosta mycket litet. Eftersom
SEK 20-24 millioner (av 25) redan hade bränts av i
första omgången fanns det inte medel till att
stödja ytterligare idéskisser. De två
godkända idéskisserna fick bidrag om något
mindre än 1 miljon kronor för fördjupade
förstudier (sic). Naturligtvis finns inga medel att
avsluta idéskisserna. Pengarna är slut.
Beslut kan ej
överklagas
Det går ej att överklaga Vinnovas beslut.
Det bygger på 9 § i förordningen (2000:1132)
med "Instruktion för Vinnova". Där framgår
att beslut av den typ det här gäller inte
går att överklaga. Instruktionen bygger i sin tur
i denna del på 17 § i förordningen
(1995:1254) om statligt stöd till teknisk forskning,
industriellt utvecklingsarbete och
uppfinnarverksamhet.
Bojkotta Vinnova
Vinnovas sjösäkerhetsforskningsprogram är
naturligtvis inte seriöst. Kollegialitet binder samman
alla medlemmar i sjösäkerhetsrådet där
flera personer, t.ex. Johan Franson, Anders Ulfvarson och
Olle Rutgersson deltagit i vilseledningskampanjen
efter Estonia och Vinnova faller undan. Man vill undvika
kritik av sig själva! Och det har naturligtvis
redan stött på patrull. Ett stort antal av de
2001 godkända projekten skall utföras av
doktorander vid olika högskolor, men när projektet
godkändes fanns det bara projektledare (medlemmar i
Vinnovas sjösäkerhetsråd) ... men inga
doktorander. Och senare vill inte några doktorander
utföra projekten - som naturligtvis är en del av
vilseledningskampanjen om Estoniaolyckan. Det är
utmärkt. Heiwa Co anser att Vinnovas s.k.
sjösäkerhetsforskningsprogram bör bojkottas
av seriösa och oberoende
sjösäkerhetsarbetare. Vinnova har hittills (7
oktober 2002) inte kunnat visa ett enda resultat av sin
'sjösäkerhetsforskning' och kommer inte heller i
framtiden att kunna göra det. Hela verksamheten är
rena skämtet.
Regeringen kunde naturligtvis förutse ovan beskrivna
utveckling när den beslöt den 19 april 2001 att,
istället för en kompletterande utredning av nya
fakta om Estoniaolyckan, satsa på allmän
sjösäkerhetsforskning. Sveriges
sjösäkerhetsforsknings målsättning
är en fortsättning på vilseledningskampanjen
om Estonia - med nya medel och nya deltagare.
Ytterligare SEK 20 miljoner till
sjösäkerhetsforskning
Det kan vara av intresse att citera VINNOVAs vice
generaldirektör Madelene Sandströms brev
till Mona Sahlin 2002-05-07 (dnr 2001-04897):
" Det har nu gått ett år sedan
Regeringen gav VINNOVA uppdraget att ... planera och
finansiera den särskilda forskningssatsningen
på sjösäkerhetsområdet ...
... behovet (är) mycket stort av att
både bredda och fördjupa det inledda arbetet.
...
... mest angeläget är dock ... att
forskningen, om ytterligare medel kan ställas till förfogande, skulle
kunna föra upp säkerhetsarbetet på en
ännu högre nivå. ...
Den fråga jag ser som mest angelägen att
bearbeta ytterligare handlar om svårigheterna att
"säkra hela fartyget som sin egen livbåt" - en
ytterst komplex frågeställning...
Jag tror att ... att ytterligare 20 miljoner
för åren 2003-2005 är en väl
avvägd bedömning av behovet".
Etc., etc. Vinnova har naturligtvis 2002 inte
godkänt ett enda projekt eller idéskiss om
'fartyget som sin egen livbåt" men trots detta
kräver man mera pengar till detta och att
treårsprogrammet blir en fem-årsplan! Det
är litet Lyssenko
över det hela.
Madelene Sandström kan inte vara okunnig om
att utredningen av Estoniaolyckan, som är bakgrunden
till Vinnovas förskningsprogram, är den
största bluffen i maritim olyckshistoria. Följande
e-mail har sänts till henne (författaren var
då okunnig om Sandströms brev till Mona Sahlin
ovan):
"Till Vinnova - 11 juni 2002
Per Eriksson, GD
Madelene Sandström, vGD
Eva Lindencrona, dir. och avdchef
Program för
sjösäkerhet
Det verkar som Vinnovas program för
sjösäkerhet har spårat ur. Under 2001
godkändes en överväldigande majoritet
projekt som gick till programrådets (Vinnovas
sjösäkerhetsråd) egna medlemmar eller
dess associerade personer. Inga uppgifter publiceras om
avslagna projekt och motiv därför eller vilka
medel som beviljats.
Under 2002 inbjöds vi att lämna in
idéskisser om fartyg som livbåt tom 22 mars.
Bedömningen omgärdades med största
sekretess, dvs vi vet ej vilka idéskisser som
lämnats in. Den 22 maj avslogs flera inlämnade
skisser men idégivaren informeras ej på
normalt sätt (via e-post) utan får så
småningom besked via snigelpost.
Avslagsmotiveringen identisk är rent
floskel: skissen är ostrukturerad, sökanden
(sic idégivaren) lyckas inte skapa
förtroende, allmänna ordalag vilka som skall
medverka, Vinnova ger sällan bidrag till
privatpersoner, projekt (sic idéskisser) (i
sådana fall) skall innehålla kvaliteter (sic)
och skall bidra till svensk tillväxt, etc.
Jag trodde det handlade om idéer och
att idéerna skulle bedömas. Men i mitt fall
(dnr 2002-00332/351) bemöts jag endast med floskler
och sekretess. Jag finner det intressant. Jag har ju
iallafall utvecklat det enda av FNs
sjösäkerhetsorgan IMOs godkända
alternativ till dubbelskrovstankfartyg! Det tog IMO flera
år att fatta bakgrunden till innovationen
att det var skador på tankfartyg över (!)
vattenlinjen som orsakade flest olyckor med oljespill
(och brand/explosioner) (se http://heiwaco.tripod.com/ce_coulombiegg.htm).
Nu handlar det fartyg som livbåt. Jag lämnar
in en idéskiss som förbättrar fartygets
överlevnadsförmåga efter läckage
under (!) vattenlinjen med hjälp av minskad
permeabilitet i området strax över (!)
vattenlinjen. Avslag med floskelmotivering. En andra
idéskiss handlade om hur färjor sjunker (med
Estonia som bakgrund). Identiskt avslag.
Och det är där skon klämmer.
Vinnovas sjösäkerhetsråd vill
absolut inte att en idéskiss 2002 eller ett
projekt 2001 om förbättrad
sjösäkerhet skall stämmas av mot
Estoniaolyckan 1994 och dess utredning
1994-1997 (vilka var en av huvudskälen
för hela sjösäkerhetsprogrammet). Flera av
Vinnovas sjösäkerhetsråds medlemmar
deltog aktivt i vilseledningskampanjen om Estonia och
är naturligtvis jäviga (t.ex. Franson
och Rutgersson). Men det
är intressant att notera att de fått med sig
hela rådet. Hur är inte känt, eftersom
protokoll från möten ej är
tillgängliga. Men det är numera ett etablerat
faktum att inga eventuella resultat av Vinnovas
sjösäkerhetsforskning får stämmas av
mot Estoniaolyckan. Det hela ger besk smak i munnen.
Rätta mig gärna om jag har fel.
Jag tror att ansvariga Vinnovatjänstepersoner
Joakim Thiséus och Claes Unge inte
var medvetna om detta lilla problem när de
åtog sig arbetet, dvs att
sjösäkerhetsforskningsprogrammet måste
manipuleras så att inga resultat skulle komma att
ifrågasätta Estoniakommissionens slutsatser
(och rekommendationer) eller, varför inte,
Sjöfartsverkets/inspektionens insatser för att
vilseleda om Estonia. Vore tacksam om ni gör en
intern utredning av detta problem och meddelar mig
resultatet.
Ett praktexempel på fel efter Estonia är
de snabba räddningsbåtarna som installerats
på färjor. De har redan dödat och skadat
fler sjömän än de har räddat.
Idén (regeln) är fel, men det får inte
forskare meddela. Istället satsar, t.ex. Vinnova
medel för försöka förbättra ett
idiotiskt koncept.
Med vänliga hälsningar
Anders Björkman".
Naturligtvis har inget svar kommit. Man undrar
naturligtvis vem Madelene Sandström är som
plötsligt har blivit en vän av
sjösäkerhetsforskning - och begär inte bara
SEK 20 miljoner extra utan att även programmet
förlängs i två år. Madelene är
troligtvis en kompis till Mona Sahlin som utsetts som vice
GD hos Vinnova för att täcka upp den delen av
Estoniamörkläggningen.
Estonia hade en rad
sjösäkerhetsbrister
Tidigare hade Vinnova meddelat:
Programrådets analys och
bedömningar om forskningsinriktningen och de
mål man bör kunna ställa upp formulerades
våren 2001. Rådet har utgått
ifrån den allmänna inriktningen regeringen
anger i sitt beslut till Vinnova. Där säjs att
Estonia hade en rad
sjösäkerhetsbrister. Man
anger problem med fartygets konstruktion,
utrymningsvägar och rutiner,
räddningsutrustning och räddningssystem.
Sådana brister, som principiellt och praktiskt
är ett hot mot sjösäkerheten, kan
undanröjas genom att ny kunskap tas fram genom
forskning och genom direkta demonstrationer av ny teknik
och nya rutiner och inte minst genom studier av samspel
mellan teknik och människa (Claes Unge, Vinnova,
2002-04-30).
Men inte en enda av alla godkända projekt 2001
och idéskisser 2002 skall stämmas av mot Estonia
och vad som hände den 28 september 1994. Och nu
är pengarna slut.
Riktad inbjudan till utländska
forskare
Men Vinnovas programråd har nya idéer
2002:
Vinnova skall göra en riktad inbjudan
till både svenska och utländska (Heiwa
Co?) forskare och konstruktörer för att
bilda ett "team" med uppgiften att utveckla en ny typ av
fartyg, som har egenskapen att vara sin egen, helst
osänkbara livbåt (Claes Unge, Vinnova,
2002-04-30).
Ack ja, tre veckor tidigare avslår man Heiwa
Cos ansökningar med motiveringen att
sökandens företag (sic - ideskissaren?)
är registrerat utomlands. Nu skall man göra en
riktad inbjudan till utländska forskare och
konstruktörer.
Och pinsamt, Vinnova. Heiwa Co är inte alls
registrerat utomlands. Heiwa Co ägs 100% av
Anders Björkman, svensk medborgare sedan 1946, som
även betalar skatt i Sverige. Men Vinnovas beslut, hur
felaktiga och okunniga de är hur som helst kan inte
överklagas. Och media tiger som vanligt.
Under sommaren 2002 beslöt regeringen att tilldela
Vinnova ytterligare SEK 20 millioner.
Heiwa Co vore naturligtvis tacksam att få
veta vilka forskare och konstruktörer, utländska
som svenska, som Vinnova har inbjudit - namn + full style,
urvalskriterier, kvalifikationer, mm och hur uppgiften
specificerats, t.ex. vad 'helst' osänkbar
innebär, etc. Vem skall leda 'teamet'? Anledningen
är dels att Heiwa Co gärna hade blivit
inbjuden (varför blev Heiwa Co inte det?), dels
att Heiwa Co skulle uppdatera denna hemsida.
Samtidigt ombeds Vinnova att meddela mottagande och
diarienummer för denna förfrågan och hur
Vinnovas sjösäkerhetsprogram utvecklas - vilka
resultat och rapporter kan studeras och diskuteras och var.
Vinnova har meddelats ovan.
Rintad inbjudan - knkreta
uppgifter
Med anledning därav inkom följande besked
från Vinnova:
----- Original Message -----
From: "Claes Unge"
<Claes.Unge@VINNOVA.se>
To: <anders.bjorkman@wanadoo.fr>
Cc: "Joakim Tiséus"
<Joakim.Tiseus@VINNOVA.se>
Sent: Thursday, October 03, 2002 10:28
AM
Den text Du refererar till
är ett förslag om
(sic)
Rådet lämnat till regeringen i
anslutning till vår skrivelse.
Regeringen har svarat att VINNOVA och Rådet
får ytterligare 20 miljoner till som man
säjer " finansiering av
sjösäkerhetsforskning" alltså ett
helt öppet läget än så
länge.
VINNOVA och Rådet har inte
planerat eller beslutat någonting, så
jag kan därför inte inte meddela dej
några mer knkreta
(sic)
uppgifter.
Bästa
hälsningar
Claes Unge
The Swedish Agency for
Innovation Systems
Verket för INNOVAtionssystem, VINNOVA
Postal adress/postadress: 101 58 Stockholm,
Sweden
Visiting Adress/besöksadress: Mäster
Samuelsgatan 56, Stockholm, Sweden
Phone (opp)/tel (väx): +46 8 47 33 000
Phone (direct)/tel (dir): +46 8 473 31 77
Mobile/mobil: +46 708 94 91 62
e-mail/e-post: claes.unge@vinnova.se
Internet/internet: www.vinnova.se
Naturligtvis är Vinnova rena skämtet. Det enda
Vinnova har presterat i
'sjösäkerhetsforskningsväg' sedan april 2001
är ren smörja. Och media tiger naturligtvis. Eller
som Mona Sahlin (13 december 2001) säger:
Regeringen försöker hålla
sig till att se fakta och söka svar där man
är osäker på fakta. Det är det vi
koncentrerar oss på, både nu och i
fortsättningen.
Fortsättningen? Oktober 2002!
Vinnovas inställning (juni 2001) är klar:
Kritiskt granskande studier och analyser
för sjösäkerhetsåtgärder med
betydelse för sjösäkerhetsområdet
som, t.ex. olika aktörers vilja och/eller
förmåga att ta emot kunskap, är av
intresse.
Intresse? Hur orkar de spela pajas och clown?
Vinnovaskandalen
2004 (1)
Mars 2004 var de flesta av Vinnovas
sjösäkerhetsprojekt fortfarande oavslutade och
projektbeskrivningar saknades enligt nedan (kolumn t.h.
uppdatering augusti 2006). De flesta projekten leds av
medlemmar i Vinnovas programråd.
Pågår! Inga resultat! (Ett
projekt med samma nummer är avslutat)
??
Olle Rutgersson har 2001 fått 5 700 000 kr
och 2003 ytterligare 1 480 000 kr, totalt 7 180 000
kr utan att kunna presentera några
projektbeskrivningar eller resultat 2004/5.
Inga ytterligare resultat har
presenterats i augusti 2006!
SSPA Marin AB, som producerade de
falska modellproven av Estonia 1995 har fått
totalt 14 351 134 kr för att utveckla en ny
snabb räddningsbåt. Claes
Källström, SSPA, ingår i Vinnovas
programråd. Inga resultat har uppvisats 2004/5. 2004
förklarade IMO på svensk begäran att en
snabb livräddningsbåt inte skall
betraktas som livräddningsutrustning!
Sidney Dekker har 2001 fått 1 800 000
kr utan att kunna presentera några
projektbeskrivningar eller resultat 2004/5.
Inga ytterligare resultat har
presenterats i augusti 2006!
Göran Jense har 2001 fått 3 000
000 kr utan att kunna presentera några
projektbeskrivningar eller resultat 2004/5.Inga ytterligare resultat har
presenterats i augusti 2006!
Anders Ulfvarson har 2001 fått 1 600
000 kr utan att kunna presentera några
projektbeskrivningar eller resultat 2004/5.
Senare har två rapporter
presenterats - som inte handlar om visir och
ramper!
Som framgår av ovan har cirka 28 000 000 kr
delats ut till Rådets egna medlemmar och inga som
helst resultat har redovisats som kan förbättra
sjösäkerheten. Ytterligare millioner har getts
till Rådet närstående personer och inte
heller de har lyckats presentera några resultat som
förbättrar sjösäkerheten.
Utomstående, däribland seriösa
sjösäkerhetsforskare har fått noll, om man
bortser från ett par amatörmässiga projekt
av studenter som stötts och inlämnats.Vinnovas
sjösäkerhetsprogram som förväntades
bidra till en allmän kunskapsuppbyggnad
och ett intensivare kunskapsutbyte har
totalhavererat.
Enda slutsatsen är att det av Mona Sahlin 2001
initierade sjösäkerhetsforskningsprogrammet har
urartat till rena bedrägeriet under Vinnovas ledning
och en anledning är att mottagarna på olika
sätt var inblandade i mörkläggningen av
Estoniaolyckan 1994-2004. En rådsmedlem/projektledare
(Anders Ulfvarson) har faktiskt uttalat sig till
författaren:
"En liten del av det vi gör handlar
om detta VINNOVA-projekt. Det var ett bra tag sedan jag
slutade att engagera mig i det totala fiasko som Estonias
officiella utredning representerar. Om jag skulle
tänka på det varje dag finge jag inget annat
gjort".
Vinnova har naturligtvis inte avsatt ett öre till
att forska om 'Estonia's sjunkförlopp som Styrelsen
för Psykologiskt Försvar nu kämpar
med. Men ännu värre, inte ett enda godkänt
s.k. forskningsprojekt skall stämma av sina
observationer och resultat mot Estoniakommissionens
(förfalskade) uppgifter.
Vinnovaskandalen 2004 (2) - 96
millioner - inga resultat
I september 2004 har Vinnova presenterat ett
forskningsprogram inom sjösäkerhetsområdet
där 22 projekt inom fem forskningsområden
fått totalt 96 miljoner kronor. 45 miljoner kronor
kommer från de statliga medel som blev över
när övertäckningen av Estonia avbröts,
resterande medel kommer från industrin och andra
intressenter. Mest pengar, cirka 43 miljoner kronor, har
avsatts för forskning inom "Fartygets överlevnad".
"Mänskligt beteende människa/maskin" har
fått cirka 21,5 miljoner kronor, och för
utveckling av "Livräddningsutrustning" har 19,4
miljoner kronor avsatts. Övriga två områden
är "Evakuering" (6,5 miljoner kronor) samt "Regler och
utbildning" (5,4 miljoner kronor). Vinnovas
sammanställning över projekten kan laddas ned
från Vinnovas
hemsida. Det är i stort sett samma projekt som
beskrivits ovan - och fortfarande har inga riktiga resultat
presenterats. Slutsatsen är att SEK 96 millioner nu
spenderats utan garanti att sjösäkerheten
förbättras.
Vinnovaskandalen
februari 2005 - totalt 120 millioner - inga
resultat
Den10 februari 2005 publicerade Näringsdepartementet
följande pressmeddelande:
Regeringen satsar ytterligare
25 miljoner kronor på
sjösäkerhet
Regeringen har idag beslutat att fördela
ytterligare 25 miljoner kronor till forsknings- och
utvecklingsprojekt inom
sjösäkerhetsområdet. Det är ett led
i ett långsiktigt arbete för att skapa
förutsättningar för en konkurrenskraftig
och hållbar svensk sjöfart.
Forskning är generellt sett ett viktigt
insatsområde i strävan efter ett effektivt och
långsiktigt hållbart transportsystem,
säger Infrastrukturminister Ulrica Messing i en
kommentar till dagens beslut. Sjöfarten och
sjösäkerheten är inget undantag.
Sedan 2001 har Verket för innovationssystem
(VINNOVA) på regeringens uppdrag drivit ett
forsknings- och utvecklingsprogram för
förbättrad sjösäkerhet. Programmet
har varit lyckosamt. Det har lyckats samla myndigheter,
redare och forskningsinstitutioner kring gemensamma
prioriteringar och gemensamma
sjösäkerhetsprojekt. Den samlade resursinsatsen
inom programmet uppgår hittills till 100 miljoner
kronor, varav 45 miljoner utgör statliga insatser
och återstoden har finansierats av
sjöfartnäringen och andra organisationer.
Flera projekt har förutsättningar att
mycket konkret förbättra
sjösäkerheten. Det handlar bl.a. om
säkerhetsorganisation, informationssystem som ges
beslutsstöd för fartyg i kris,
riskkommunikation ombord på passagerarfartyg och
livräddning i hårt väder.
Programmet har hittills redovisat
goda resultat och därför
har regeringen nu beslutat att anslå ytterligare 25
miljoner kronor och förlänga arbetet till 2007.
Pengarna skapar förutsättningar att
fullfölja de satsningar som inletts, att komplettera
där kunskapsluckor identifierats och att hjälpa
färdiga produkter och processer över
tröskeln till storskalig användning, avslutar
Ulrica Messing.
Inga resultat alls 2005 för 120
millioner - Vinnova drar sig ut ur spelet
Tyvärr har Ulrica Messing 100% fel och vet inte vad
hon talar om. Inga resultat har i stort sett presenterats -
se ovan tabell. Och de enda
resultat som presenterats var inte goda utan två
amatörmässiga rapporter utan intresse. Flera
projekt är avslutade utan några som helst
resultat eller en inslängd rapport utan samhang med det
ursprungliga projektet (man sysslade med annat!) eller
projektet har helt enkelt övergetts. Ingen redovisning
existerar! VINNOVA kan inte preentera några som helst
resultat, eftersom de inte existerar. Inte ens
projektbeskrivningar finns. Och VINNOVA har i princip dragit
sig ur spektaklet! Det sköts numera av konsult Per
Ekberg (telefon 0734 3213 72) som arbetar för
Sjöfartsverket. Man kan bara hålla med Inga-Britt
Ahlenius, fd GD Riksrevisionsverket, när hon säger
23 februari 2005 (i Expressen) att "Estonia är en
svensk rättsskandal, men också internationellt
eftersom man på goda grunder kan
ifrågasätta Sveriges trovärdighet i
sjösäkerhetsfrågor". Svensk
sjösäkerhetsforskning 2001-2005 har inte
presenterat resultat att förbättra
sjösäkerhet - man betalar helt enkelt personer att
inte tala om Estonia! Resultatet 2005 bekräftar att
VINNOVAS sjösäkerhetsprogram är rena
bedrägeriet.
Vinnovaskandalen augusti 2006 -
fortfarande inga resultat!
2005 fick Vinnova i uppdrag
av regeringen att organisera ett SEK 8 millioner forskningsprojekt
om hur M/S Estonia sjönk. Uppdraget
till en kostnad SEK 12 millioner gavs till ett konsortium
lett av Chalmers Tekniska Högskola och dess dotterbolag
SSPA Marin AB och tyska HSVA. 2008 publicerades ett
stort antal lögnaktiga rapporter utan vetenskapligt
värde, t.ex. Chalmers/SSPA,
Safety at Sea, Ltd,
och HSVA! Man
förfalskade allt och pengarna var i stort sett
förskingrade.
2006-2012 skötte Vinnova SURSHIP-
Strategic European Research Cooperation on Maritime Safety
project. Inga resultat har presenterats och numera är
projektet avslutat.
Summary in
English
The Swedish agency to support research and development,
Vinnova, was in April 2001 given SEK 25 millions for safety
at sea research as a result of the failed 'Estonia' accident
investigation 1994-1997. Vinnova itself states that the
'Estonia' 1994 had a number of defects; ship design,
escapes, routines, life saving equipment and rescue system
(according the accident investigation Commission there
were no defects except faulty visor locks) . In
October 2001 95% of the grants were awarded for various
research projects - mostly to members of the Vinnova safety
at sea advisory board. No research results were to be
checked against the 'Estonia' accident information.
2002-2003 more money was given to Vinnova and existing and
new projects were awarded grants. In 2004 only a few
projects of little importance (no effects of improved safety
at sea) had been completed. Projects worth SEK 28
millions by Vinnova advisory board members were totally
unaccounted for in March 2004. Abt SEK 15 millions have been
given to develop a new fast rescue boat ... but no results
have been produced and in 2004 the IMO, at the request of
Sweden, decided that a fast rescue boat was not 'a
means of rescue'. The Vinnova staff refuse to state
where the money is gone, they refer to the various 'project
leaders', who in turn refuse to answer. In 2005 the program
is run by Mr Per Ekberg (tel 00467 3432 1372), a staff
member of the Swedish National Maritime Administration. Then
2004-2005 another SEK 96 and 25 millions - total 121
millions - were allocated for safety at sea research ... but
no real results have been produced. Most money has been
given to persons associated with the cover-up of the Estonia
accident (August 2006). In 2008 Vinnova
published a scientific report about the M/S Estonia
sinking containing false and
misleading information. In 2012 Vinnova
could not present any results of their safety at sea
research! All money had just disappeared!
During 2006-2012 Vinnova was also the secretariat of the
SURSHIP-
Strategic European Research Cooperation on Maritime Safety
project. After many years of alleged work the secretariat
was closed and no reports of any kind could be shown. All
money had again disappeared!