|
|
|
|
Flyter en färja på däckshuset?  Ovan bild visar midskeppssektionen av en färja hur den kränger upp till 37° med vatten på bildäcket ovan vattenlinjen. Utan vatten är färjan upprät med tyngdpunkt G ovan skrovets flytcentrum B. Med vatten på bildäcket kränger färjan; G förskjuts åt den krängda sidan och B ändrar läge - jämvikt råder och läget är stabilt. Enkelt att visa med korrekta stabilitetsberäkningar.  Nästa bild visar vad som händer, när mer vatten lastas på bildäcket och när däckshuset (grönt) kommer under vattenlinjen. G förskjuts utanför skrovets flytcentrum B och färjan kapsejsar, dvs kränger upp och ned, om den inte råkar flyta på däckshuset! Heiwa Co beskrev det in en bok 1998. Färjan kan enbart flyta (och aldrig sjunka) och kan ej kapsejsa om den röda delen av däckshuset är 100% vattentätt! Tror någon att Estonias däckshus var vattentätt i sidan? Det fanns 200 fönster med tunna glas i sidan mellan däck 4 och 7! Ingen färja har någonsin flutit på ett däckshus! Enligt internationell standard anses däckhus vattenfyllas direkt utan att bidraga med flytkraft, när de kommer under vatten! Anledningen är självklar. Däckshuset fylls med vatten. Direkt! Och sedan flyter Estonia upp och ner. Estonia hade cirka 50 fönster i sidan på däck 4 med en total yta pà cirka 18 m² eller just 5% av hela sidan. Glasrutorna går sönder vid ett tryck 0.1-0.2 bar och vatteninflödet är då omkring 4.800 m3/min. När fönster på däck 5 kommer under vatten blir det samma vatteninflöde där, medan det ökar till cirka 8 400 m3/min för fönster på däck 4, som nu är djupare under vatten. Totalt inflöde är då 13 200 m3/min. När fönster på däck 6 kommer under vatten blir det samma vatteninflöde 4 800 m3/min där som för däck 4 i början, medan inflödet i däck 5 ökar 8 400 m3/min, då de befinner sig djupare, och till 10 800 m3/min för fönster på däck 4 som nu hamnat djupast. Totalt inflöde är då 22 400 m3/min och det ökar snabbt när däckshussidan sjunker djupare i vattnet. Eftersom hela däckshusets volym är cirka 22 000 m3, är det uppenbart att däckshuset fylls upp 100% inom mindre än två minuter ... och att färjan kapsejsar - som Herald of Free Enterprise. Det är inte möjligt att Estonia flyter på sitt däckshus i 20-25 minuter (fullskala - 3-4 minuter modellskala) som det gör i SSPA:s test! Så hur kommer det sig att SSPA:s modell inte kapsejsade direkt, när det icke vattentäta däckshuset kom under vatten? Var däckshuset försett med dolda flyttankar, t.ex. gummiballonger vars luft släpptes ut under proven eller andra arrangemang att förhindra vatteninflöde eller luft att tränga ut, för att uppvisa långsam vattenfyllning av däckshuset och därmed làngsam krängnings och sjunkning? Däckshuset har, t.ex. inga fönster eller öppningar på babordssidan (se bild nedan), där luften kan tränga ut när styrbordssidan kommer under vatten.  SSPA skulle presentera en fullständig beskrivning av däckshuset och resulterande stabiltetsberäknngar 5 maj 2008. Det skedde aldrig! Samtidigt skulle SSPA förklara hur luften i skrovet försvann efter kapsejsning, så att färjan sjönk. Dessa uppgifter skulle sedan diskuteras vid ett internationellt sjösäkerhetssymposium den 23 maj 2008 i Stockholm. Det skedde inte heller. Man släppte ju ut luften mha ventiler i botten. Chalmers/SSPA fuskade helt enkelt på uppdrag uppifrån. Det är ju inte bra för Chalmers. Ärendet var fortfarande aktuellt 2015. Chalmers har inlett en utredning! Bättre sent än aldrig. Fast det blev inget! Chalmers beslöt att inte göra ett skvatt. Contact anders.bjorkman@wanadoo.fr
|
