1.15 Estonias stabilitet beräknad men censurerad
Den 26 oktober 1994, samtidigt som Stenström gjorde sina lägesrapporter 1.13, sände han ett fax (11) till Forssberg, där han begärde att 'Estonia's stabilitet med vatten på bildäck skulle beräknas och att Estlands och Finlands kommissionschefer informeras. Forssberg avslog begäran enligt en not på faxet. Anledningen var troligtvis den idiotiska 'Status Report' som var bilagd faxet. Där meddelade Stenström att han trodde att inflödet genom en delvis öppen ramp var 1-2 m3/sekund och att det skulle ta 500-1 000 sekunder att översvämma bildäcket, så att 'Estonia' kapsejsade (sic). Det borde dock verifieras, enligt Stenström.
Faxet är bevis att Stenström inte var medveten om alla överlevandes uppgifter om plötslig slagsida - >30 grader - och sedan jämvikt vid cirka 15 grader krängning. Stenström skrev alltså att slagsidan uppstod under 8.33-16.66 minuter - långsamt - precis som Treu hade (tvingats?) meddela i sina vittnesmål inför Kommissionen.
Av en händelse träffade författaren Stenström i London måndagen den 31 oktober 1994 (vi deltog i samma IMO-panel om oljetankersäkerhet) och författaren uppmanade Stenström att just kolla stabiliteten. Stenström bleknade och sade att författaren inte visste 'vad det handlade om'. Men det visste ju författaren. 'Estonia' skulle ha slagit runt på en minut med 1 500-2 000 ton vatten på bildäck. Senare fram tom 1996 vägrade Stenström att diskutera 'Estonia's stabilitet, i oktober 1996 sade Stenström upp bekanskapen och i februari 1997 avled han.
Trots Forssbergs avslag beräknade den svenska experten Huss (naturligtvis) stabiliteten i en rapport till SHK (12) 950104 1.9, där Huss visar att det skulle ta sex minuter att fylla upp 'Estonia's bildäck med 2 100 ton vatten om rampen var helt öppen! Sedan skulle 'Estonia' ha slagit runt.
Forssberg hemligstämplade (naturligtvis) både faxet (11) och rapporten (12) som arbetspapper, som sedan inte cirkulerades till övriga medlemmar av Kommissionen. Varken Huss eller Stenström protesterade mot denna bevisförstörelse. Ovan visar hur Forssberg korrumperade Stenström senast i slutet av oktober 1994, medan Huss korrumperades av Stenström och Forssberg i januari 1995. Förfalskning av utredningsdata fortsatte vid dykundersökningen.
Ungefär vid samma tid begärde experten och psykologen Bengt Schager tillstånd att få djupintervjua ett stort antal överlevande passagerare och besättningsmän för att få en klarare bild av olycksförloppet. Begäran avslogs direkt av Olof Forssberg själv utan att stämma av med övriga Kommissionen, t.ex. Lehtola. Bengt Schager skulle enbart studera polisens förhörsprotokoll och rapportera. Det gjorde Schager senare i två rapporter 2.1 som inlämnades till Kommissionens möten i januari och mars 1995. Enligt dessa rapporter hade slagsidan uppstått redan kl. 01.02-01.05 och sedan hade 'Estonia' flutit stabilt på sidan - utan att kapsejsa - tills ca kl. 01.30 då de sista överlevande vittnena övergav fartyget. Kommissionen beslöt tydligen att ignorera dessa uppgifter och förlade olyckan - slagsidan - till kl. 01.15 och sjunkning till efter kl. 01.50. Schager tilläts aldrig förhöra en enda passagerare. Schager protesterade inte utan stannade kvar i Kommissionen. Vad han hade där att göra under ytterligare 30 månader är oklart. Den 15 augusti 1996 gick Schager och Forssberg ut i TT och förklarade att författarens slutsats, att 'Estonia' direkt skulle ha kapsejsat och flutit upp och ned om rampen dragit ut, var ointelligent och ovetenskapligt av en oresonlig person. Det är standardvapnet i Sverige när man avslöjats som lögnare.
---