Den största maritima bluffen i alla tider
Mona Sahlin och regering informerade juni-juli 2000

Home

About us

Services

Contact info

News

Order books

Assbook


Att statsrådet Mona Sahlin och regeringen var informerade om att de var skyldiga enligt svensk lag att utreda nya uppgifter om 'Estonia'olyckan torde vara klart av nedan e-mail (19 juli 2000) och brev till Mona Sahlin (22 juni 2000).

Mona svarade aldrig. Hon var upptagen med annat.

"----- Original Message -----

From: Anders.Bjorkman, Heiwa Co.

To: stefan.stern@labour.ministry.se ; kajsa.tiren@industry.ministry.se ; lars.georgsson@industry.ministry.se ; registrator@industry.ministry.se ; registrator@primeminister.se ; registrator@justice.ministry.se ; dan.svanell@foreign.ministry.se ; lars.rekke@industry.ministry.se ; birgitta.heijer@industry.ministry.se ; anna.ekstrom@industry.ministry.se ; jan.gronlund@industry.ministry.se ; dan.andersson@industry.ministry.se ; anna.bohman@industry.ministry.se

Sent: Wednesday, July 19, 2000 1:11 PM

Subject: Mona Sahlins brev till Gregg Bemis 14 juli 2000

Bästa mottagare av detta brev - jag har noterat att Mona Sahlin har skrivit brev till Gregg Bemis den 14 juli 2000. Själv har jag skrivit nedan brev till Mona Sahlin redan den 22 juni 2000, som hon inte behagat besvara.

 

Heiwa Co.

Ship Safety Development – Ship Management Audits – Ship Projects Consultants
Anders Björkman, 6 rue Victor Hugo, F 06 240 Beausoleil, France
Tel: +334 93784590, +336 61725424, email anders.bjorkman@wanadoo.fr
Websida http://heiwaco.tripod.com

 

Beausoleil 22 juni 2000

Ref. 06/jun00

Mona Sahlin, statsråd
Näringsdepartementet
SE 103 33 Stockholm
Suède

Cc Ulla-Britt Hagström (kd) Riksdagen, SE 100 12 Stockholm
Cc Rolf Åbjörnsson (kd) Riksdagen, SE 100 12 Stockholm

Estonia

Med hänvisning till Ditt svar 14 juni 2000 på fråga av Ulla-Britt Hagström (kd) den 31 maj 2000 angående Estonia ber jag att få meddela följande:

Nya bevisade fakta som utgör skäl för ny utredning har meddelats Dig flera gånger per brev och Du har aldrig svarat. Dessa fakta har senast meddelats till statsekreterare Bo Wallin i brev 3 mars 2000, ref. 02/mars00, som inte heller behagat svara.

Nya fakta, förutom alla dem som meddelades av Ericson, Sörman, Vassalos, Ulfvarson, Tommy Lindström, de Kat, Jasionowski, Papanikolaou, Tiberg, Hoppe, Åsard, Lindvall, Stenberg, Fellows, Ridderstolpe och Bemis Jr. på Agnefs seminarium, återfinns på webbsidorne http://www.estoniaferrydisaster.net och http://heiwaco.tripod.com .

Sjöfartsverkets generaldirektör Anders Lindström har 13 juni låtit meddela att stf. sjösäkerhetsdirektör Per Nordström har uppdragits att studera och sammanfatta dessa fakta om de kan tillföra något nytt om Estoniaolyckan och förbättra sjösäkerheten. Redan den 14 juni har dock Nordström låtit meddela att han inte kommer att utföra någon åtgärd (diarienummer 0701-0035383). I meddelande 19 juni anser Nordström att alla nya fakta är ’fantasier’. Därför hade jag redan den 16 juni bett Anders Lindström att uppdraga att en annan person skall utreda de nya fakta.

Du har själv deltagit vid Agnefs seminarium och förhoppningsvis anser Du inte att alla nya fakta är fantasier. Jag vill dra uppmärksamheten till ett par nya fakta:-

Vraket och visiret lokaliserades av finska flottan redan den 30 september 1994, men det kunde Kari Lehtola, den finska chefsutredaren, av okänd anledning inte meddela allmänhet och media. En nödlösning blev att Kari Lehtola meddelade media en falsk vrakposition, dvs, enligt egna ord, ’isolerade’ vraket vid en felaktig position, 2100 meter nordost om den verkliga olycks(vrak)platsen.

Den falska olycks(vrak)platsen gällde i flera månader och skapade stor förvirring. När anhöriga och överlevande arrangerade en ekumenisk minneshögtid på ’olycksplatsen’ den 26 november 1994 befann de sig alltså inte ovanpå vraket! Oberoende sjösäkerhetsexperter missleddes. Svenska regeringen (din företrädare Uusmann) frågade senare den finska regeringen varför en falsk vrakposition meddelats. Lehtola förklarade sitt agerande i ett brev den 11 januari 1995 (bilaga 24.408 i den tyska rapporten) till kanslichef Juhani Korpela i Trafikministeriet, Helsingfors. Lehtola säger att han ’diskuterat saken med sina juristkollegor, bl.a. med svenskarna Johan Franson och Olof Forssberg. Vi konstaterade att ... jag (Lehtola) tangerade den yttersta gränsen av mina befogenheter’.

Korpela meddelade säkerligen Lehtolas svar till sina överordnade som sedan tydligen mörklade hela historien, dvs accepterade att Lehtola helt enkelt ljugit om Estoniavrakets position i flera månader. Naturligtvis meddelades din företrädare Uusmann om allt detta.

Vad beträffar visiret hänvisar tyskarna till ett fax (bilaga 24.405 i den tyska rapporten) sänt den 10 oktober av Tuomo Karppinen, den finska tekniska chefsutredaren, till sin svenska kollega Börje Stenström, där Karppinen säger: ’Tack för dina fax och den goda bilden av visiret och rampen ... Vi filmade igen visiret och rampen med ROV ... Hoppas vi träffas idag kväll i Nådendal’. Officiellt hittade den finska flottan inte visiret förrän den 18 oktober 1994, men Stenström och Karppinen hade alltså bilder av visiret redan minst en vecka tidigare.

Officiellt hittade finska flottan visiret, som sagt, den 18 oktober 1994. Flottan åkte ut i Östersjön, ankrade upp, sände ner en ROV och filmade visiret. Lehtola meddelade sedan att visiret låg en sjömil väster om vraket. Lehtola kunde naturligtvis inte uppge en påstådd visirposition, eftersom han redan uppgivit en falsk vrakposition. Senare hittade man tydligen på att visiret hittades 1 570 meter väster om den riktiga vrakpositionen. Hur det hamnat där har ingen kunnat förklara (kapitel 1.9 i Katastrofutredning på min hemsida). Tyskarna meddelar uppgifter att visiret hittades vid vraket.

Den tyska rapporten visar att Lehtola och Karppinen ljög konsekvent under hela Estoniautredningen. Det har skapat stora problem, inte bara för anhöriga och överlevande, utan ocksa för det internationella sjösäkerhetsarbetet. Finska sjöfartsstyrelesens trovärdighet ifrågasätts också. Den hade en observatör i olycksutredningen som aldrig reagerade inför alla falska finska uppgifter.

Den tyska rapporten visar också att svenskarna Forssberg, Franson och Sten Andersson också ljög konsekvent under utredningen. Franson är Nordströms chef och Andersson är Nordströms kollega – därför anser tydligen Nordström att alla nya bevisade fakta är ’fantasier’. Sjöfartsverkets trovärdighet vad beträffar förbättrad sjösäkerhet är obefintlig.

En utredning av alla nya bevisade fakta har naturligtvis inget med avtalet om gravfrid kring olycksplatsen eller bärgning av de omkomna att göra. Som redan meddelats är Sverige skyldigt enligt lag (se min webbsida) att utreda nya bevisade fakta. Dessa fakta finns beskrivna i detta brev. Du ombedes därför att uppmana regeringen att tillsätta en ny utredning av Estoniaolyckan.

Med bästa hälsningar

Anders Björkman

***

Jag kan inte förstå varför Mona Sahlin försöker stoppa Gregg Bemis dykningar när det är hur enkelt som helst att utreda alla nya uppgifter som publicerats om olyckan och vraket och som uppmuntrar Gregg Bemis att dyka.

Genom att dels inte svara på mitt brev, dels genom att försöka stoppa Gregg Bemis bidrar Mona Sahlin till osäkerheten kring hela Estoniautredningen. Besök gärna min websida http://heiwaco.tripod.com och notera att outredda nya fakta om olyckan. Varför skall inte dessa utredas? Varför provocerar Mona Sahlin fram dykningar, när det är hur enkelt som helst att lösa saken med kompletterande utredningar?

Näringsministern har delegerat alla frågor om sjösäkerhet till Sjöfartsverket/sjöfartsinspektionen i Norrköping. Notera hur GD Lindström och stf. sjösäkerhetsdirektör Nordström struntar i sitt ansvar. 'Fantasier'. Inte undra på att Gregg Bemis vill dyka.

Jag hoppas att ni mottagare av detta brev i era olika funktioner kan be Mona Sahlin att ändra attityd.

Bästa hälsningar

Anders Björkman

---

Ett resultat av denna korrespondens blev en 'remissbehandling' av bl.a. Heiwa Cos nya uppgifter. Heiwa Co fick tillfälle att kommentera 'remissvaren' - se brev till SHK, brev till Mona Sahlin och brev till regeringen 20 februari 2001. Regeringen beslöt sedan att ignorera de nya uppgifterna, förfalska remissvaren och strunta i svensk lag om olycksutredning -se brev från regeringen 19 april 2001!

Tillbaka till KU-anmälan
Till Heiwa Co svenska Estoniasida