|
Senaste nytt om
räddningshjälpmedlet snabbgående
beredskapsbåtar
Per Nordström var sjöfartsdirektör vid
Transportstyrelsen
och kunde nås via telefon: 011-19 14 70 och mobil:
0734-32 14 70 eller E-post:
per.nordstrom@transportstyrelsen.se
.
Transportstyrelsen/Nordström fastställer de
svenska
sjösäkerhetsreglerna för fartyg av
alla slag baserat på egna och andras utredningar
om olyckor, t.ex:
TSFS 2009:93
Sektion II - passagerarfartyg
(Särskilda bestämmelser)
Regel 26
Särskilda bestämmelser för
roropassagerarfartyg
3 Snabbgående
beredskapsbåtar
3.1 Minst en av beredskapsbåtarna på
ett roropassagerarfartyg ska vara av snabbgående
typ som uppfyller kraven i LSA-koden 5.1.4.
3.2 Snabba beredskapsbåtar ska betjänas
av en sjösättningsanordning som är
lämplig med hänsyn till att den snabba
beredskapsbåten kan komma att sjösättas
och tas ombord under svåra
väderförhållanden. Riktlinjer
för snabba beredskapsbåtars
sjösättningsanordningar finns i LSA-koden
6.1.7.
3.3 För varje snabb beredskapsbåt ska
minst två besättningar utbildas och
tränas regelbundet dels enligt kraven i resolution
A.771(18)53 och dels enligt kraven för en
certifierad person, inklusive alla aspekter på
räddning, handhavande, manövrering och drift av
dessa båtar under olika förhållanden och
träning i att räta upp dem efter
kantring.
Snabbgående beredskapsbåtar blev
obligatoriska ca 2000 efter Estoniaolyckan 1994. Det
hävdades att snabbgående beredskapsbåtar
skulle ha räddat liv vid den olyckan. Erfarenheterna
visade dock snabbt motsatsen! Sedan mànga år
bedriver Heiwa Co en kampanj mot snabbgående
beredskapsbåtar för roropassagerarfartyg
eftersom dessa enligt IMO är livsfarliga:
The 47th session of the International
Maritime Organization's Sub-Committee on Ship Design and
Equipment (DE 47) was held in London from 25 February to
5 March 2004, under the Chairmanship of Mr. I. Ponomarev
(Russian Federation). One of the items to consider and
decide upon was point 7:
REVIEW OF FAST RESCUE BOAT AND MEANS OF RESCUE
REQUIREMENTS
7.1 The Sub-Committee had for its consideration
under this agenda item documents submitted by Finland (DE
47/7), Sweden (DE 47/INF.4) and ICS (DE 47/7/1).
7.2 The Sub-Committee discussed Finland's opinion
that fast rescue boats should not be used as a means of
rescue, ICS's analysis of the issues involved and the
results of Sweden's study 'Improvement in safety and
function of fast rescue operations' and agreed
that:
.1 fast rescue boats should not, as a
rule, be regarded as means of rescue;
and
.2 training with fast rescue boats needed to be
enhanced, noting in this connection that the STW
Sub-Committee was currently working on the
issue.
Transportstyrelsen har den 17 mars 2011 ombetts
klargöra:
1. Är en snabbgående
beredskapsbåt för roropassagerarfartyg
'means of rescue'.
2. Vilka regler gäller för
ombordtagningsanordning av snabbgående
beredskapsbåtar (så att de funkar i
svårt väder)?
3. Hur kontrolleras att en snabbgående
beredskapsbåt kan sjösättas och ombordtas
säkert i hårt väder, dvs att dels
utrustningen och dels besättningen kan klara
det?
4. Hur kontrolleras att
snabbgåendeberedskapsbåtsbesättningar
tränar alla rutiner i svårt
väder?
Transportstyrelsens sjöfartsavdelning kommer inom en
snar framtid att svara på frågorna ovan meddelar
Roland Eklöf Transportstyrelsen, Tekniksektionen, Box
653, 60115 Norrköping, Tel 011-191035 (den 5 april
2011).
Den 19 april 2011 anlände: From: Eklöf
Roland , Sent: Tuesday, April 19, 2011 11:01 AM, To:
Anders Björkman ,Cc: Nordström Per ;
Åström Tomas ; Eklund Erik ; Eriksson Stefan ;
Widman Lars ; Henriksson Anders ; Hansson Jörgen ;
Borgman Jan ; Ingelsten Christer, följande svar:
Subject: Snabbgående beredskapsbåtar
för roropassagerarfartyg
Hej!
Tack för ditt intresse för
säkerhetsfrågor, som du säkert
förstår att vi delar med dig. Tyvärr
måste jag dock konstatera att Transportstyrelsen i
just denna fråga inte delar era åsikter. Snabba
beredskapsbåtar kommer finnas ombord lång tid
framöver och utrustningen samt hanteringen
utvecklas.
Här är svar på era frågor.
1. Är en snabbgående
beredskapsbåt för roropassagerarfartyg
‘means of rescue’.
Enligt TSFS 2009:93 regel 26.4 (SOLAS/III regel 26.4) har
vi i Sverige översatt M(eans)
O(f) R(esuce)
till ”räddningshjälpmedel” vilket
antyder vad det är till för. Hjälpmedel att
få upp personer och hjälplösa personer
från vattnet till däck på
roropassagerarfartyg. Enligt regeln och prestandakraven i
riktlinjerna som står i MSC/Circ.810. nämns inte
något om snabb beredskapsbåt.
För en eller flera personer, som av någon
anledning hamnat i vattnet, så är
beredskapsbåtar utmärkta att använda till
att hämta upp personen/personerna och ta dom till
räddningshjälpmedlet (MOR). Som ni vet så
är det inte lätt att komma intill en person som
ligger i vattnet med ett fartyg. På färjetrafiken
i våra farvatten har man, sedan kravet kom,
framgångrikt vid flera tillfällen plockat upp
personer ur vattnet som fallit överbord med de snabba
beredskapsbåtarna.
2. Vilka regler gäller för
ombordtagningsanordning av en snabbgående
beredskapsbåt (så att den funkar i svårt
väder)?
För att säkerställa att utrusningen
fungerar ska Sjösättningsanordningarna vara enligt
LSA-koden, testad enligt resolution MSC.81(70) och
typgodkänd samt ”rattmärkta” enligt
marina utrustningsdirektivet 96/98/EC innan den sätts
ombord. Mycket viktigt är att underhållet
på sjösättningsanordningen sköts enligt
regel 36 och MSC/Circ.1206.Rev.1.
Det är befälhavarens och rederiets ansvar att
besättningarna har bra rutiner, kunskap och får
regelbunden träning när det gäller
beredskapsbåtarna enligt regel 19, A.771(18) och
A.624(15). I detta ingår sjösättning och
ombordtagning. Krav på godkänd utbildning och
certifikat för befattningshavare som ska handha snabb
beredskapsbåt finns i
Fartygssäkerhetsförordningen SFS 2003:438, 4 kap
30§ och Transportstyrelsens föreskrifter TSFS
2010:20, 12 kap 9 – 10 §§.
3. Hur kontrolleras att en snabbgående
beredskapsbåt kan sjösättas och ombordtas
säkert i hårt väder, dvs att dels
utrustningen och dels besättningen kan klara
det?
Det finns inget krav på kontroll av
sjösättning och ombordtagning av utrustning i
hårt väder när utrustningen är
ombord. Träning på detta görs på de
godkända kurser och utbildningar som finns.
Vid årliga besiktningar som Transportstyrelsens
fartygsinspektörer gör kontrolleras att
sjösättningsanordningarna fungerar på
rätt sätt, bra instruktioner samt rutiner finns,
besättningen har den kunskap som krävs vid
hanteringen, sjösättning och ombordtagning.
4. Hur kontrolleras att snabbgående
beredskapsbåtsbesättningar tränar alla
rutiner i svårt väder?
När det gäller kontroll av besättningarnas
rutiner i svårt väder så finns det inget
krav på det i regelverket. Om det vid
övningar är svårt/hårt väder
så tillåter Transportstyrelsen att övningen
utförs i skyddade vatten eller hamn. Våra
fartygsinspektörer är med vid månatliga
övningar om tillfälle ges eller vid den
årliga besiktningen.
För er information så har det inom IMO de
senaste åren inte diskuterats
beredskapsbåtar. Den livräddningsutrustning
som förorsakar mest problem och olyckor är
livbåtarnas on-load krokar. Alla farlig och
osäkra on-load krokar ska i framtiden bytas mot
säkra krokar. Beslut om detta tas på mötet
MSC 89 i maj.
Med vänliga hälsningar
Roland Eklöf
Transportstyrelsens sjöfartsavdelning
Tekniksektionen
601 15 Norrköping
Tel +46 11 191035
Forts.följer, dvs 19 april ställdes
följande frågor till Roland
Eklöf:
Hej och tack för svar!
Ser fram emot klargöranden:
1. Du anser alltså att en snabbgående
räddningsbåt är ‘means of
rescue’/räddningshjälpmedel. Men
IMO/DE(47)
beslöt ju 7.2 The Sub-Committee discussed Finland's
opinion that fast rescue boats should
not be used as a means of
rescue, ICS's analysis of the issues involved and the
results of Sweden's study 'Improvement in safety and
function of fast rescue operations' and agreed that: .1
fast rescue boats should not, as a rule, be
regarded as means of rescue.
Har IMO ändrat åsikt?
2. Bortsett från underhållet; Vem är
ansvarig att utrustningen fungerar överhuvudtaget?
Klart att den kan testas i land, etc, men vem ser till att
den fungerar till sjöss ... i hårt
väder?
3. Noterar att ‘det finns inget krav på
kontroll av sjösättning och ombordtagning av
utrustning i hårt väder när utrustningen
är ombord’. Borde inte
utrustningen/räddningshjälpmedlet kunna
sjösättas och ombordtas i hårt
väder?
4. Noterar att ‘när det gäller kontroll
av besättningarnas rutiner i svårt väder
så finns det inget krav på det i
regelverket’. Borde det inte kontrolleras att
besättningen kan använda
utrustningen/räddningshjälpmedlet i hårt
väder?
Om jag fattat rätt är enda anledningen att
olyckor inte längre sker med FRBs är att man inte
använder dem alls! De är ju inte ‘means of
rescue’.
Avslutningsvis – vad anser ni om Chalmers/SSPAs
slutsats att Arkimedes princip inte längre gäller
i Sverige? Jag har ju beskrivit det hela pà http://heiwaco.tripod.com/chalmers.htm
och http://heiwaco.tripod.com/chalmers1.htm.
Skall ett flytande, kapsejsat fartyg, typ M/S Joola
(http://heiwaco.tripod.com/joola.htm)
lämnas åt sitt öde och överlevande inne
i fartyget skall kvävas till döds?
Forts. följer:
20 april anlände följande förvirrande svar
fràn Roland Eklöf:
Hej!
Jag kanske var otydlig i mitt svar på fråga
1. Definitionen på ”means of rescue”
innehåller inte snabb beredskapsbåt. De snabba
beredskapsbåtarn kan vara ett bra komplement till
”means of rescue” när fartyget inte kan komma
intill person/personer som på något sätt
hamnat i vattnet. Med den snabba beredskapsbåten kan
man då plocka upp och transportera personen/personerna
till ” means of rescue” vid fartygssidan. Det
är två skilda saker.
Transportstyrelsen har inte gjort någon annan
tolkning i föreskrifterna än vad som står i
SOLAS 26.4 eller i MSC/Circ.810. Hittar ni någonting
som säger motsatsen så får ni gärna
visa mig det.
På fråga 2 är det på svenska
fartyg i sista hand befälhavaren som har ansvaret
enligt Sjölagen (1994:1009) kap 6.
När det gäller fråga 3 så ska
utrusningen fungera även i hårt väder om
allt har fungerat med underhåll, service och tester
enligt föreskrifterna och MSC.Circ.1206.Rev.1. Snabba
beredskapsbåtar ska ha MED 96/98/EC certifikat och
vara rattmärkta. I detta ingår prototyptester och
installationstester enligt resolution MSC.81(70).
På fråga 4 så får
besättningarna ha övningar i hårt väder
med beredskapsbåtar om man ombord anser att det
behövs. Om Transportstyrelsens fartygsinspektörer
har tid och om besättningarna vill så kan det
göras övningar i hårt väder men alla
inblandade måste då vara med detta. Det finns
inga krav som jag tidigare skrev i mitt e-post
meddelande.
Med vänliga hälsningar
Roland Eklöf
---
Det är utmärkt att Eklöf svarar! Samma
dag, 20 april 2011, sände jag följande:
Hej, tack för rätt förvirrande svar.
Re fråga 1 vore tacksam om du kan klargöra
vad en snabb räddningsbåt är om den
inte är ett räddningshjälpmedel?
Re fråga 2 gör du befälhavaren ansvarig
för om den snabba räddningsbåten fungerar
eller inte fungerar i svårt väder. Men
befälhavaren är ju inte ombord på
räddningsbåten. Befälhavaren är ju
ombord på fartyget och tillåter naturligtvis
inte att räddningsbåten sjösätts i
svårt väder (eftersom det inte är
säkert).
Re fråga 3 - hur vet man att utrustningen
fungerar i svårt väder definierat av SOLAS som B6
med våghöjd 3 meter om man inte testar
utrustningen i det vädret? Skall
grejorna inte testas ordentligt?
Re fråga 4 noterar jag att övning med
snabba räddningsbåtar i svårt väder ej
krävs av Transportstyrelsen (även om det
är krav i SOLAS). Bör inte Transportstyrelsen
följa SOLAS regler?
Avslutningsvis - hur är det med Arkimedes
princip? Känner du till den? Hur kan ett kapsejsat
fartyg som flyter enligt Arkimedes plötsligt sjunka?
Har du läst http://heiwaco.tripod.com/chalmers.htm
och http://heiwaco.tripod.com/chalmers1.htm.
Forts. följer!
Dvs inte alls - inget svar inkommit 30 oktober 2013. Men
man kan gärna utbilda sig hur man tar livet av sig med
en snabb räddningsbåt - http://www.chalmersprofessional.se/sv/utbildningar?tags=sjofart&id=700
- Chalmers och Transportstyrelsen ställer upp mot
betalning!
Långsamma räddningsbåtar har tydligen
samma problem som snabba:
Sjökapten Peik Nordström skriver i sin lilla
avhandling Fraktfartygs
utrustning och beredskap att rädda nödställda
ur vattnet - Means Of Rescue att:
"Den allmänna uppfattningen ombord
angående beredskapsbåtens duglighet var att
dessa är helt odugliga att användas i verkliga
situationer där en person måste räddas.
Fartygets överstyrman som arbetat ombord flera
år och har bred erfarenhet av dessa livbåtar
genom många övningar har ingenting positivt
att säga om dessa. Han anser att det vore
väldigt riskfyllt för fartygets egen
besättning att ute till sjöss
sjösätta dessa, i andra
väderförhållanden än spegellugnt
väder. Om beredskapsbåten i alla fall
sjösattes skulle man troligen inte lyckas lyfta
ombord denna igen. Detta pga. beredskapsbåtens
väldigt begränsade fart- och
manöveregenskaper samt svårigheten att
fästa beredskapsbåtens lyftkrokar i
dävertens fall då det förekommer det
minsta vind eller sjögång."
Anders
Björkman (22 mars
2011, 5, 19 & 20 april 2011, 12 februari, 30 oktober
2013)
Till Heiwa Co start
sida
Till Heiwa Co
Estoniasida
|